onsdag, maj 31
Om det innan då, när jag snabbt slängde in ett citat från Flow. Man kan ju tro att det handlar om en enda kille, som missuppfattat lite om Gud och Bibeln och den kristne och vem som vet mest och bäst och sånt. Men så är det inte. Det enda han uttrycker är det som många andra direkt eller indirekt säger. Faktiskt. Finns tyvärr ett helt gäng ungdomar på flow, främst i åldern 10 - 16 år, som verkar slukat all undervisning rakt av, utan att fundera själva. Och särskilt vanligt verkar det vara i församlingar som är knutna till trosrörelsen eller pingst..
Jag är medveten om att jag också gör liknande saker ibland på flow, jag lägger in saker i diskussionen som någon av mina lärare har sagt, och sedan håller jag bara med. Men jag vågar påstå att jag åtminstone har funderat över det och provat det med det jag lärt mig innan, med Bibeln och med min erfarenhet av världen. Jag skulle inte anse mig vara upprorisk mot Gud, bara för att jag gick emot någon av mina lärare eller pastorer. Vi måste ju få pröva själva, eller hur? Det är inte samma sak som att själv forma och sätta ihop en godtycklig religion, det är att sätta Guds Ord över pastorernas ord.. Skriften allena, var det ett par kloka gubbar för sådär 500 år sedan som sa..
Det mest skrämmande är varifrån de här ungdomarna har fått just den här åsikten. Vem har talat om för dem att om de inte tror på sin pastor, så är de upproriska mot Gud? Är det deras föräldrar? Kompisarna? Något de själva har kommit fram till? (Vilket inte låter så troligt, när det ändå handlar om så många..) Är det andra ledare i församlingen som på något sätt upphöjt pastorn så att de ser på honom på detta sätt? Eller är det, Gud hjälpe oss, pastorn själv som hävdat det? (Går ju att göra det på många fler sätt, än att säga exakt så direkt i ord..)
Andra bloggar om: frikyrkan, ungdomar, Gud, kristendom
Jag är medveten om att jag också gör liknande saker ibland på flow, jag lägger in saker i diskussionen som någon av mina lärare har sagt, och sedan håller jag bara med. Men jag vågar påstå att jag åtminstone har funderat över det och provat det med det jag lärt mig innan, med Bibeln och med min erfarenhet av världen. Jag skulle inte anse mig vara upprorisk mot Gud, bara för att jag gick emot någon av mina lärare eller pastorer. Vi måste ju få pröva själva, eller hur? Det är inte samma sak som att själv forma och sätta ihop en godtycklig religion, det är att sätta Guds Ord över pastorernas ord.. Skriften allena, var det ett par kloka gubbar för sådär 500 år sedan som sa..
Det mest skrämmande är varifrån de här ungdomarna har fått just den här åsikten. Vem har talat om för dem att om de inte tror på sin pastor, så är de upproriska mot Gud? Är det deras föräldrar? Kompisarna? Något de själva har kommit fram till? (Vilket inte låter så troligt, när det ändå handlar om så många..) Är det andra ledare i församlingen som på något sätt upphöjt pastorn så att de ser på honom på detta sätt? Eller är det, Gud hjälpe oss, pastorn själv som hävdat det? (Går ju att göra det på många fler sätt, än att säga exakt så direkt i ord..)
Andra bloggar om: frikyrkan, ungdomar, Gud, kristendom
Om man inte får nog av Tjuvlyssnat kan man ta sig en titt på Overheard in New York.
She's a Vegan -- Pass the Cheesecake
Fritt översatt:
She's a Vegan -- Pass the Cheesecake
Fritt översatt:
Tjej #1: Jag funderade över det här med mjölk häromdan. Mjölk kommer från kor. Och vad äter kor?
Tjej #2: Andra kor?
Tjej #1: Nej, pundo! Dom äter gräs! Så man kan ju tänka så, att när du dricker mjölk, så dricker du egentligen flytande gräs.
Tjej #2: Uh vad äckligt! Jag kommer så inte dricka mjölk något mer.
Tjej #1: Exakt, därför som jag dricker soja.
*upprörd*
Citat från crossnetFLOW, P14.
Andra bloggar om: frikyrkan, ungdomar, Gud, kristendom
Citat från crossnetFLOW, P14.
Jag utgår från vad min pastor säger. Om jag inte trodde på de han sa skulle jag vara upprorisk mot Gud, men de är jag inte.Får ungar idag inom kyrkan inte lära sig att tänka själva? Det är ju jättebra att man litar på att pastorerna vet vad de säger, men det här är ju att gå alldeles för långt.. Det är ju sådana här saker som gör att Knutby kan hända.. Pastorns ord _kan vara_ (och jag hoppas är) Guds ord, men så är ju inte alltid fallet. Lite måste man väl kunna tänka själv? Pastorn är inte samma sak som Gud..
Andra bloggar om: frikyrkan, ungdomar, Gud, kristendom
tisdag, maj 30
Alltså, jag har inte hajat det tidigare, men om två dagar så är mina två år på Kortebo över! *panik* Det har varit så mycket med tenta och städning och hitt och hatt, så jag har helt enkelt inte tänkt på det innan. Men hjälp. Visserligen kommer jag vara kvar på internatet tills tisdag, men ändå. Om två dagar är det lixom över, hej tjosan på er allihopa typ. Började nästan gråta redan nu på sommarfesten ikväll, när vi hade utspark för fyrorna, med Patrik, och när vi tackade Leif som ska sluta som lärare. Han är bäst.
Hade ju förresten tenta i trosläran imorse. Vet inte om det gick så bra, men det ska nog räcka iaf. Men inte mycket mer än så, svarade inte på alla frågor ens.. Läraren hade innan försökt tona ner det, att det skulle vara ganska enkelt och i stora drag å så, så det var det jag pluggade för. (Det lilla jag nu pluggade, orkade inte göra en seriös tentapluggning till.) Och det räckte ju ganska långt. Men det var ju ändå en del detaljfrågor, och hade det inte vart för att jag läst kyrkohistorien hade jag aldrig klarat para ihop rätt gubbar med rätt sak på "uppvärmingsuppgiften" (som var typ 1/4 av tentan.)
Men fick tillbaka den andra tentan och blev positivt överraskad. Nästan högst i klassen tydligen. Oj. _Det_ hade jag inte väntat mig. Hade varit fullt tillräckligt för mig så länge jag var på rätt sida godkänt typ. :-)
Hade ju förresten tenta i trosläran imorse. Vet inte om det gick så bra, men det ska nog räcka iaf. Men inte mycket mer än så, svarade inte på alla frågor ens.. Läraren hade innan försökt tona ner det, att det skulle vara ganska enkelt och i stora drag å så, så det var det jag pluggade för. (Det lilla jag nu pluggade, orkade inte göra en seriös tentapluggning till.) Och det räckte ju ganska långt. Men det var ju ändå en del detaljfrågor, och hade det inte vart för att jag läst kyrkohistorien hade jag aldrig klarat para ihop rätt gubbar med rätt sak på "uppvärmingsuppgiften" (som var typ 1/4 av tentan.)
Men fick tillbaka den andra tentan och blev positivt överraskad. Nästan högst i klassen tydligen. Oj. _Det_ hade jag inte väntat mig. Hade varit fullt tillräckligt för mig så länge jag var på rätt sida godkänt typ. :-)
måndag, maj 29
Jag drömmer ju mycket, har vi konstaterat innan. Inatt var inget undantag och det satte sig tydligen starkt eftersom jag fortfarande kommer ihåg det. Kommer inte ihåg hur drömmen var innan, utan bara just det här.
Jag står på mitt rum på Kortebo och pysslar lite med något. In kommer en liten tjej, runt sju år. Jag tror det är en av ungarna från hemma (fast hon är äldre nu, men minns henne som liten.) Vi pratar lite helt vanligt sådär, hon går ut. Efter en kort stund kommer hon tillbaka, uppenbarligen frustrerad. Försöker stammade säga något..
Jag är lika förundrad när jag vaknar. Det här är en liten tjej med en stark, personlig tro, som får gå igenom tuffa saker bara därför. Men likväl så kunde hon inte tänka sig att lägga ifrån sig sin tro bara för att få vara med och leka. Och vad är jag? En betydligt äldre tjej med tvivlande tro som håller till på en skola där alla andra tycker mer eller mindre precis som jag. Förebilderna finns kanske inte alltid där man trodde att man skulle finna dem.
Jag står på mitt rum på Kortebo och pysslar lite med något. In kommer en liten tjej, runt sju år. Jag tror det är en av ungarna från hemma (fast hon är äldre nu, men minns henne som liten.) Vi pratar lite helt vanligt sådär, hon går ut. Efter en kort stund kommer hon tillbaka, uppenbarligen frustrerad. Försöker stammade säga något..
D...d...djävlar!Sen rusar hon ut. Jag springer ju så klart efter henne. Lyckas få tag på henne, trycker ner henne i en fåtölj i korridoren och slår armarna om henne. Hon gråter men börjar iaf lugna ner sig. Jag frågar henne vad som är fel och hon börjar berätta värsta snyfthistorien om hur hon inte har några kompisar i förskoleklassen (eller nollan eller lekis eller vad du nu kallar det), om att de andra inte vill vara med henne för att hon är kristen och att de säger dumma saker om Gud. Och jag blir helt uppslukad av hennes berättelse, det här är en grym tjej alltså! Men jag pratar med henne och ger henne ett riktigt bra svar (men hur jag än funderar kommer jag inte på vad jag sa) och efter en stund mår hon bättre igen. Hon ger mig en sista kram, övertygad om att allt kommer bli bra till slut, och springer iväg igen. Kvar står jag, förundrad. Imponerad.
Jag är lika förundrad när jag vaknar. Det här är en liten tjej med en stark, personlig tro, som får gå igenom tuffa saker bara därför. Men likväl så kunde hon inte tänka sig att lägga ifrån sig sin tro bara för att få vara med och leka. Och vad är jag? En betydligt äldre tjej med tvivlande tro som håller till på en skola där alla andra tycker mer eller mindre precis som jag. Förebilderna finns kanske inte alltid där man trodde att man skulle finna dem.
söndag, maj 28
Satt och skunmmade igenom alla inlägg i min blogg i natt. Det var ganska många. *hmm* Lite spännande att läsa om allt som man nästan glömt att man skrivit om. Kunde konstatera att jag lyckats ganska bra med målet att vara personlig utan att vara privat. Särskilt de första månaderna skrev jag ändå mycket som var personligt, men samtidigt så har jag knappt nämnt sådant som för mig varit mer privat. Jag menar, alla här som vet när det tog slut mellan mig och killen kan räcka upp en hand? (För jag tror att alla vet om eller åtminstone anat det iaf nu??)
Precis, det var det jag menade. Man har inte en chans läsa ut det från bloggen, även om man med ett ingående studium och egna slutsatser kan komma fram till en någorlunda korrekt ungefärlig tidpunkt. A ja. Något annat jag konstaterade också var att jag inte alltid är superärlig. För det var ett tag tidigare i vintras/vår t.ex. som det var mycket som var jobbigt, men blogginläggen är typ jättevanliga. Kanske ett försök till självbedrägeri? "Om jag skriver som om allt är bra och som det ska, så blir det så också." Nu fick jag ju ännu mer att tänka över.. *hmm*
Precis, det var det jag menade. Man har inte en chans läsa ut det från bloggen, även om man med ett ingående studium och egna slutsatser kan komma fram till en någorlunda korrekt ungefärlig tidpunkt. A ja. Något annat jag konstaterade också var att jag inte alltid är superärlig. För det var ett tag tidigare i vintras/vår t.ex. som det var mycket som var jobbigt, men blogginläggen är typ jättevanliga. Kanske ett försök till självbedrägeri? "Om jag skriver som om allt är bra och som det ska, så blir det så också." Nu fick jag ju ännu mer att tänka över.. *hmm*
Trodde jag hade klurat ut Mörkebo, men det hade jag tydligen inte. Personen kanske kan tänka sig avslöja sig istället?
lördag, maj 27
Satt och zappade mellan internatets alla TV-kanaler under frukosten (vilket är exakt 3 st, varav en jag la ner fort eftersom den verkade urtrist.) På fyran visades 60 minutes, en del intressant där, på tvåan något om något studentutbyte Sverige-Mongoliet. Sitter och byter lite då och då, inget av det fångar mig direkt och jag är inte särskilt uppmärksam på det heller. Sitter i mina egna tankar. Men plötsligt så dyker min klasskompis upp i rutan och sjunger "Ropa till Gud". Oj. Jahopp. Sånt som händer när man minst anar det. :-)
Den där sitemetern som mäter besökssiffrorna på min blogg nuförti'n är rätt kul.. Tog mig en hel del tänkande och lite hjälp från Eniro innan jag klurat ut vem katten det var som satt i ett litet ställe kallat Mörkebo och följde min blogg. Men nu så tror jag att jag vet vem det är. :-)
fredag, maj 26
Det var något mer jag hade tänkt skriva här, men jag har alldeles glömt bort vad det var..
Men kan inte låta bli tipsa om Tjuvlyssnat igen. Svenskar är nog roligare än vad vi tror. :-)
Men kan inte låta bli tipsa om Tjuvlyssnat igen. Svenskar är nog roligare än vad vi tror. :-)
Det står en burk med violkarameller på bordet i min hall. Eller. I min och min hallbos hall.
Den som känner Sara det allra minsta vet att det inte är någon bra idé ställa godis lätt tillgängligt.
Kombinationen godisgris och dålig självdisciplin är inte alltid lyckad.
Har ingen aning om vem den här burken tillhör, finns ingen lapp och hallbon är inte här i helgen.
Men nu har jag kommit fram till att om man ställer en burk violkarameller på ett bord i ett allmänt rum (och dit borde väl en hall delad på tre rum räknas?), utan någon lapp eller sånt alls, så är det meningen att Sara ska få äta.
De är förresten mycket goda. Tack så mycket!
Den som känner Sara det allra minsta vet att det inte är någon bra idé ställa godis lätt tillgängligt.
Kombinationen godisgris och dålig självdisciplin är inte alltid lyckad.
Har ingen aning om vem den här burken tillhör, finns ingen lapp och hallbon är inte här i helgen.
Men nu har jag kommit fram till att om man ställer en burk violkarameller på ett bord i ett allmänt rum (och dit borde väl en hall delad på tre rum räknas?), utan någon lapp eller sånt alls, så är det meningen att Sara ska få äta.
De är förresten mycket goda. Tack så mycket!
torsdag, maj 25
Och så har det blivit revor i ytterligare ett par favvo-jeans. *suck* Och dessa är verkligen ingen idé laga, eftersom det är slitet på sådär sex ställen till. Men inget håller för evigt, inte ens jeans..
onsdag, maj 24
Alltså, blev lite otydligt. Jag har varit upprörd ett ganska bra tag nu, veckor, och utan att deppa ihop. Bra. Förra gången där med filmen så vart jag ganska upprörd-nere. Och innan dess vet jag inte när jag var sådär jätteupprörd. Åtminstone inte på det sättet. Så det var nog ett tag sen jag var upprörd på ett positivt sätt. Typ.
Jag får se det positivt. Jag känner mycket, utan att deppa ihop. :-) Det om något borde vara ett tecken på att jag mår bra just nu. Har tänkt massor och irriterat mig på massor olika saker senaste dagarna, men kan bara se det som bra, egentligen. Så här upprörd har jag inte varit sen typ januari, efter att jag sett en film jag kanske inte borde sett, vilket resulterade i en mardröm. Fast den kom först en vecka efteråt, innan dess var det för jobbigt (jag drömmer nästan aldrig om sådant som är jobbigt eller som jag tänker mycket på.) Nog om det.
Just nu är jag också lite upprörd över det svenska folket. Lyckades se halva avsnittet av Josefsson från förra veckan under lunchen. Himla rasister, är vad ni är. Och lögnare. Skitsnack att det är för flyktingbarnens skull som tanten på Lidingö inte vill ha flyktingförläggning i den gigantiska grannvillan, att det var olämpligt område för barn med för lite utrymme. Tror nog en tomt på 5 000 kvadratmeter räcker för 150 pers, som kommer raka vägen från ett avskyvärt inbördeskrig.
Eller polismannen som i fem minuter stått och sagt tveksamma saker om kebabrestaurangen på Marstrand, som drivs av ett par med invandrarbakgrund. För att när han får frågan om han är främlingsfientlig naturligtvis svarar att han inte är det, lika säker på rösten. Med blicken bortvänd ner i backen. Omedveten eller förnekad lögn är illa. Men uppenbar medveten lögn är värre. *puh*
Och det handlade inte om enstaka individer i de här områdena. Det var i stort sett alla (med ett par få hedervärda undantag) som sa samma sak. "Inte här" "Bort med dem" "Finns mycket lämpligare ställen än just hos oss" Jaså, så Lidingö och Marstrand duger bara åt advokater? Okej då, jag tar dom gärna! Jag skulle inte tveka en sekund om jag fick välja mellan att bo granne med en invandrare eller en smygrasist..
Just nu är jag också lite upprörd över det svenska folket. Lyckades se halva avsnittet av Josefsson från förra veckan under lunchen. Himla rasister, är vad ni är. Och lögnare. Skitsnack att det är för flyktingbarnens skull som tanten på Lidingö inte vill ha flyktingförläggning i den gigantiska grannvillan, att det var olämpligt område för barn med för lite utrymme. Tror nog en tomt på 5 000 kvadratmeter räcker för 150 pers, som kommer raka vägen från ett avskyvärt inbördeskrig.
Eller polismannen som i fem minuter stått och sagt tveksamma saker om kebabrestaurangen på Marstrand, som drivs av ett par med invandrarbakgrund. För att när han får frågan om han är främlingsfientlig naturligtvis svarar att han inte är det, lika säker på rösten. Med blicken bortvänd ner i backen. Omedveten eller förnekad lögn är illa. Men uppenbar medveten lögn är värre. *puh*
Och det handlade inte om enstaka individer i de här områdena. Det var i stort sett alla (med ett par få hedervärda undantag) som sa samma sak. "Inte här" "Bort med dem" "Finns mycket lämpligare ställen än just hos oss" Jaså, så Lidingö och Marstrand duger bara åt advokater? Okej då, jag tar dom gärna! Jag skulle inte tveka en sekund om jag fick välja mellan att bo granne med en invandrare eller en smygrasist..
tisdag, maj 23
Börjar nog bli dags släppa det här lite nu. Kommer ingen vart, men inte bra tänka så här mycket tror jag. Det är ju ändå inte som att det handlar om mig, hur berörd jag än blev.. Och nu har jag ännu bättre grund och kanske lite bättre ord när jag kommer i en diskussion omkring det..
Just nu däremot är jag mest irriterad på Nyhem. Annas Andedop (urklipp från uppsatsen jag tjatat om.) Sånt här brukar kallas Andligt Övergrepp. Åtminstone i mina kretsar. Men det är väl annorlunda med Pingst kanske? *suck* Det där skulle skrämt livet ur mig, om det hänt mig när jag var fjorton. (Om vi nu bortser från den lilla faktorn att när jag var fjorton så hade jag nog varken velat eller vågat gå fram för att bli andedöpt.) Det möjliga scenariot som jag ser framför mig är att jag segar ihop på golvet och börjar gråta, alternativt får panik. Vilket kanske skulle ses som ett andedop iofs. I vilket fall tycker jag det är väldigt dålig stil. Och då har jag inte sagt ett knyst om teologin omkring det..
Just nu däremot är jag mest irriterad på Nyhem. Annas Andedop (urklipp från uppsatsen jag tjatat om.) Sånt här brukar kallas Andligt Övergrepp. Åtminstone i mina kretsar. Men det är väl annorlunda med Pingst kanske? *suck* Det där skulle skrämt livet ur mig, om det hänt mig när jag var fjorton. (Om vi nu bortser från den lilla faktorn att när jag var fjorton så hade jag nog varken velat eller vågat gå fram för att bli andedöpt.) Det möjliga scenariot som jag ser framför mig är att jag segar ihop på golvet och börjar gråta, alternativt får panik. Vilket kanske skulle ses som ett andedop iofs. I vilket fall tycker jag det är väldigt dålig stil. Och då har jag inte sagt ett knyst om teologin omkring det..
Faktiskt. Tycker alla med minsta anknytning till Pingströrelsen ska läsa den där uppsatsen. För något av följande stämmer in, och då är det värt läsa..
1. Den handlar om dig. Så här känner du, har du känt eller kommer att känna.
2. Det handlar om en vän till dig.
3. Det handlar om ungdomarna i din församling.
4. Det handlar om ungdomar som du möter någon annanstans.
Läs. Vägen mittimellan.
1. Den handlar om dig. Så här känner du, har du känt eller kommer att känna.
2. Det handlar om en vän till dig.
3. Det handlar om ungdomarna i din församling.
4. Det handlar om ungdomar som du möter någon annanstans.
Läs. Vägen mittimellan.
måndag, maj 22
Mycket tankar plötsligt, men ingen ordning.. Intresserad kan ju läsa mer på Frikyrklig. Lyckas inte formulera något bra av något jag tänker, måste nog fundera mer. Vet inte om det kommer bli så mycket av det, men något måste ju hjärncellerna ha att sysselsätta sig med..
Nu fick jag ju tid att läsa Alexandra Ringbäcks uppsats lite mer ordentligt. Skumläste den lite igår, men ansåg mig inte ha tid läsa 70 sidor just då. Men nu så, när MSN inte fungerar. :-)
En mycket intressant uppsats. Verkligen. Borde läsas av alla med någon koppling till frikyrkan. Själv har jag en blandad frikyrko-bakgrund. Mamma kom från frälsningsarmén och pappa från mission. De blev medlemmar i alliansmissionen, men eftersom orten vi bor på är så liten, så fanns det ett stort samarbete med sionförsamlingen (som var med i pingströrelsen.) När jag som 12-åring lät döpa mig, blev jag medlem i sionförsamlingen, men när jag sedan valde bibelskola som 20-åring blev det alliansmissionens, och det är där jag fortfarande är kvar. Jag är alltså inte uppvuxen mitt i pingströrelsen, men väl levt i utkanten av det.
Och det här är bara så sant. Så här är det för många. Som jag upplevt det så är det främst pingströrelsen som har de här problemen, men det verkar finnas även inom andra samfund, bara inte lika tydligt. Ska inte dra hela hennes uppsats här, den får ni faktiskt läsa själva, men jag känner så väl igen det hon tar upp om subkulturen, språket, rollerna, myterna. Allt är så "enkelt", att det blir kaos för dem som inte kan få det att gå ihop med sin bild av världen.
Jag har aldrig levt helt uppe i detta. Tack och lov. I så fall hade jag fått problem. Det räckte gott med ungdomsmöten och liknande, för att jag tidigt skulle känna att det nog kan vara bra tänka lite själv, inte svälja allting och tänka efter vad som egentligen sas. Jag fick nog med mig en "färdig" kristen tro från min uppväxt, samtidigt som jag fick lära mig vara kritisk. Jag har aldrig gillat bilden av "vi" och "dom", eftersom jag tidigt i tonåren kom underfund med att "dom" ofta var bättre än "vi". Jag har fått mycket från mina okristna kompisar, som jag aldrig kunde hitta hos de som var kristna. Som enligt kyrkan skulle vara de som var bra. Det var mycket fasad och lite hjärta. Fast sen började jag bibelskola och fick lära känna fina kristna människor med. :-)
Om jag hade hamnat mitt i pingströrelsen, med Nyhem varenda sommar, tjugo underbara, kristna vänner, brinnande ungdomssamlingar och hela köret, hade jag med väldigt stor säkerhet varit på vägen mittimellan idag. Så det är väl på sin plats med ett stort TACK GUD för att jag bara var i utkanten av det. Visst, jag har väl väldigt mycket frikyrklighet i mig fortfarande, men att åtminstone kunna se någorlunda objektivt på en del av det, har hjälpt mig mycket för att hitta min egna tro. Och samtal med några mittimellan-folk, som verkligen gjort att jag försökt se saker på ett nytt sätt.
Allt är så enkelt inom pingstkyrkans ungdomskultur. Jag vet inte hur man skulle kunna ändra på det, det kanske inte går. De som har makten att förändra, ser i felen, eftersom de lever mitt uppe i det. Alla har vi vår egen väg till vår egen tro. Jag menar inte att tron ska vara privat (även om den fortfarande till stor det är det för mig..) och jag säger inte att vi ska beodra ungdomarna till att gå ut och supa sig fulla, men någonstans måste det väl finnas en respekt för att det för en del krävs längre tid och många tankar, innan man vet vad man tror på? Kristen tro handlar ju om något livsavgörande, det känns fel att nästan tvinga fram det utan reflektion över det. För det blir komplicerat, när man upptäcker att ens tro och kyrkans världsbild inte stämmer överens med verkligheten..
Bara lite av mina blandade tankar och jag vet inte hur mycket som hörde ihop med uppsatsens kärna egentligen, men det var sådant som jag kom att tänka på när jag läste den. Det här kräver lite funderande. För felet ligger ju inte i den kristna tron i sig, utan i den kultur som frikyrkan, men särskilt pingströrelsen då, skapat runt den. Det finns väl en anledning till att det kryllar av brinnande frälsta tonåringar inom pingstkyrkan, men inte alls lika många unga vuxna? (Iaf är det så jag upplever det..)
Andra bloggar om: vägen mittimellan, frikyrkan, ungdomar, kristendom
Och det här är bara så sant. Så här är det för många. Som jag upplevt det så är det främst pingströrelsen som har de här problemen, men det verkar finnas även inom andra samfund, bara inte lika tydligt. Ska inte dra hela hennes uppsats här, den får ni faktiskt läsa själva, men jag känner så väl igen det hon tar upp om subkulturen, språket, rollerna, myterna. Allt är så "enkelt", att det blir kaos för dem som inte kan få det att gå ihop med sin bild av världen.
Jag har aldrig levt helt uppe i detta. Tack och lov. I så fall hade jag fått problem. Det räckte gott med ungdomsmöten och liknande, för att jag tidigt skulle känna att det nog kan vara bra tänka lite själv, inte svälja allting och tänka efter vad som egentligen sas. Jag fick nog med mig en "färdig" kristen tro från min uppväxt, samtidigt som jag fick lära mig vara kritisk. Jag har aldrig gillat bilden av "vi" och "dom", eftersom jag tidigt i tonåren kom underfund med att "dom" ofta var bättre än "vi". Jag har fått mycket från mina okristna kompisar, som jag aldrig kunde hitta hos de som var kristna. Som enligt kyrkan skulle vara de som var bra. Det var mycket fasad och lite hjärta. Fast sen började jag bibelskola och fick lära känna fina kristna människor med. :-)
Om jag hade hamnat mitt i pingströrelsen, med Nyhem varenda sommar, tjugo underbara, kristna vänner, brinnande ungdomssamlingar och hela köret, hade jag med väldigt stor säkerhet varit på vägen mittimellan idag. Så det är väl på sin plats med ett stort TACK GUD för att jag bara var i utkanten av det. Visst, jag har väl väldigt mycket frikyrklighet i mig fortfarande, men att åtminstone kunna se någorlunda objektivt på en del av det, har hjälpt mig mycket för att hitta min egna tro. Och samtal med några mittimellan-folk, som verkligen gjort att jag försökt se saker på ett nytt sätt.
Allt är så enkelt inom pingstkyrkans ungdomskultur. Jag vet inte hur man skulle kunna ändra på det, det kanske inte går. De som har makten att förändra, ser i felen, eftersom de lever mitt uppe i det. Alla har vi vår egen väg till vår egen tro. Jag menar inte att tron ska vara privat (även om den fortfarande till stor det är det för mig..) och jag säger inte att vi ska beodra ungdomarna till att gå ut och supa sig fulla, men någonstans måste det väl finnas en respekt för att det för en del krävs längre tid och många tankar, innan man vet vad man tror på? Kristen tro handlar ju om något livsavgörande, det känns fel att nästan tvinga fram det utan reflektion över det. För det blir komplicerat, när man upptäcker att ens tro och kyrkans världsbild inte stämmer överens med verkligheten..
Bara lite av mina blandade tankar och jag vet inte hur mycket som hörde ihop med uppsatsens kärna egentligen, men det var sådant som jag kom att tänka på när jag läste den. Det här kräver lite funderande. För felet ligger ju inte i den kristna tron i sig, utan i den kultur som frikyrkan, men särskilt pingströrelsen då, skapat runt den. Det finns väl en anledning till att det kryllar av brinnande frälsta tonåringar inom pingstkyrkan, men inte alls lika många unga vuxna? (Iaf är det så jag upplever det..)
Andra bloggar om: vägen mittimellan, frikyrkan, ungdomar, kristendom
Vad ska man med fri tillgång till internet och en hel ledig kväll till, när MSN vägrar fungera?
Sånt där fylla-i som jag hittade hos Vandrar Vild
Tio första:
Första bästa kompis: Katten Emil eller Hunden Annie. :-) Första mänskliga var nog granntjejen Emelie, som tyvärr flyttade när jag var fem eller nåt.
Första bil: Min älskling: Toyota Corolla -88
Första kärlek: Svår. John? Iaf första jag var ihop med. När jag var åtta.
Första husdjur: Kommer inte ihåg, måste varit någon av ladugårdskatterna som var "min".
Första semester: Vad räknas som semester? Sola-bada-utan-föräldrar-utomlands har jag fortfarande inte varit på.
Första jobb: Hemma på går'n. Köra traktor eller nåt.
Första köpta skiva: Oj. Kan det varit BIG? Revolution eller nåt heter den nog.
Första riktiga kärlek: Hemligt.
Första piercing: Fortfarande ohålad.
Första konsert: Jerusalem, när jag var 13. Vi såg förbandet plus en låt. Sen gick vi och satte oss några stycken i bilen och myste istället. Då var man ung och dum, när man lämnar en Jerusalemskonsert.
Nio sista:
Sista alkoholdrycken: Kommer inte ens ihåg när det var sist.
Sista bilfärd: Från kyrkan och hem igår.
Sista filmen du såg: Hur man blir av med en kille på tio dagar. (Reflektion över det kommer kanske senare.)
Sista ringda telefonsamtal: Minns inte. Men det var några dagar sen.
Sista bubbelbadet: Evigheter sen.
Sista spelade cd: Egna blandade favoriter.
Sista kyss: Förra pojkvännen.
Sista gången du grät: I natt.
Sista måltiden: Frukost innan tentan. Fem timmar sen.
Åtta har du nånsin:
Dejtat en av dina bästa kompisar? Nej
Blivit arresterad? Nej
Blivit kär vid första ögonkastet? Nej. Men vid andra. (Bildligt talat åtminstone.)
Varit på tv? Japp. Smålandsnytt. Som exempel på hur mycket vi super på bibelskolan, typ. :-)
Fått ditt hjärta krossat? Mmm.
Sagt att du älskar någon utan att mena det? Nej. Men sagt det när jag vetat att det kommer tolkas på ett annat sätt än hur jag menade.
Haft ett one night stand? Nej.
Busringt till nån? Nej. Tillräckligt hemskt ringa normala samtal. :-)
Sju saker du har på dig:
1. Blåa pösbyxor
2. Blå 3/4-tröja
3. Blått linne
4. Blå BH
5. Vita Disneystrumpor
6. Blå sandaler
7. Svarta trosor
Sex saker du gjort idag:
1. vaknat
2. duschat
3. klätt på mig
4. ätit frukost
5. skrivit tenta
6. bloggat
Fem favoritsaker (Ingen speciell ordning):
1. Internet
2. Bibeln
3. Tandborsten
4. Hårborsten
5. Bilen
Fyra personer du kan berätta allt för:
1. Gud
2. Eve
3. Becka
4. Lindis
Tre val:
Svart eller vit? Vit
Sommar eller vinter? Sommar
Choklad eller chips? Chips doppade i choklad? :-D
Två saker att göra innan du dör:
1. Hitta man
2. Få barn
En sak du ångrar:
1. Försöker att inte ångra saker. Men visst finns det ändå lite som man skulle gjort annorlunda. Så något jag ångrar i så fall är de gånger jag låtit rädslan gå före det jag vill.
Tio första:
Första bästa kompis: Katten Emil eller Hunden Annie. :-) Första mänskliga var nog granntjejen Emelie, som tyvärr flyttade när jag var fem eller nåt.
Första bil: Min älskling: Toyota Corolla -88
Första kärlek: Svår. John? Iaf första jag var ihop med. När jag var åtta.
Första husdjur: Kommer inte ihåg, måste varit någon av ladugårdskatterna som var "min".
Första semester: Vad räknas som semester? Sola-bada-utan-föräldrar-utomlands har jag fortfarande inte varit på.
Första jobb: Hemma på går'n. Köra traktor eller nåt.
Första köpta skiva: Oj. Kan det varit BIG? Revolution eller nåt heter den nog.
Första riktiga kärlek: Hemligt.
Första piercing: Fortfarande ohålad.
Första konsert: Jerusalem, när jag var 13. Vi såg förbandet plus en låt. Sen gick vi och satte oss några stycken i bilen och myste istället. Då var man ung och dum, när man lämnar en Jerusalemskonsert.
Nio sista:
Sista alkoholdrycken: Kommer inte ens ihåg när det var sist.
Sista bilfärd: Från kyrkan och hem igår.
Sista filmen du såg: Hur man blir av med en kille på tio dagar. (Reflektion över det kommer kanske senare.)
Sista ringda telefonsamtal: Minns inte. Men det var några dagar sen.
Sista bubbelbadet: Evigheter sen.
Sista spelade cd: Egna blandade favoriter.
Sista kyss: Förra pojkvännen.
Sista gången du grät: I natt.
Sista måltiden: Frukost innan tentan. Fem timmar sen.
Åtta har du nånsin:
Dejtat en av dina bästa kompisar? Nej
Blivit arresterad? Nej
Blivit kär vid första ögonkastet? Nej. Men vid andra. (Bildligt talat åtminstone.)
Varit på tv? Japp. Smålandsnytt. Som exempel på hur mycket vi super på bibelskolan, typ. :-)
Fått ditt hjärta krossat? Mmm.
Sagt att du älskar någon utan att mena det? Nej. Men sagt det när jag vetat att det kommer tolkas på ett annat sätt än hur jag menade.
Haft ett one night stand? Nej.
Busringt till nån? Nej. Tillräckligt hemskt ringa normala samtal. :-)
Sju saker du har på dig:
1. Blåa pösbyxor
2. Blå 3/4-tröja
3. Blått linne
4. Blå BH
5. Vita Disneystrumpor
6. Blå sandaler
7. Svarta trosor
Sex saker du gjort idag:
1. vaknat
2. duschat
3. klätt på mig
4. ätit frukost
5. skrivit tenta
6. bloggat
Fem favoritsaker (Ingen speciell ordning):
1. Internet
2. Bibeln
3. Tandborsten
4. Hårborsten
5. Bilen
Fyra personer du kan berätta allt för:
1. Gud
2. Eve
3. Becka
4. Lindis
Tre val:
Svart eller vit? Vit
Sommar eller vinter? Sommar
Choklad eller chips? Chips doppade i choklad? :-D
Två saker att göra innan du dör:
1. Hitta man
2. Få barn
En sak du ångrar:
1. Försöker att inte ångra saker. Men visst finns det ändå lite som man skulle gjort annorlunda. Så något jag ångrar i så fall är de gånger jag låtit rädslan gå före det jag vill.
Så var tentan i kyrkohistoria avklarad. Jag och Sam delade på äran att vara klara först, en del andra verkade ha hälften kvar. *hm* Tja, det är väl ingen anledning att överanstränga sig? Hoppas det räcker med det viktigaste för sammanhangets skull och inte en massa småsaker. I så fall hade jag ju kunnat sitta länge jag med, men orka..
Nu är jag trött. Men det är inget mot vad jag kommer vara typ imorgon. Sov så attans dåligt inatt. Tentaångest (som jag visserligen inte kände medvetet, men visste fanns där), mensvärk (ja, skyll dig själv om du läser mig blogg..) och saknad var ingen bra kombination för att lyckas somna och sova gott..
Men nu är ny dag och idag ska jag bara ha det skööönt. Ta en promenad, läsa lite i "Om Kristi Efterföljelse", stryka tvätten (son var torr för nästan en vecka sen..) och prata med folk. Imorgon sen så får jag ta tag i nästa tenta, men den är jag som sagt inte orolig för. Kommer gå fint plugga och det är bara intressant.
Nu är jag trött. Men det är inget mot vad jag kommer vara typ imorgon. Sov så attans dåligt inatt. Tentaångest (som jag visserligen inte kände medvetet, men visste fanns där), mensvärk (ja, skyll dig själv om du läser mig blogg..) och saknad var ingen bra kombination för att lyckas somna och sova gott..
Men nu är ny dag och idag ska jag bara ha det skööönt. Ta en promenad, läsa lite i "Om Kristi Efterföljelse", stryka tvätten (son var torr för nästan en vecka sen..) och prata med folk. Imorgon sen så får jag ta tag i nästa tenta, men den är jag som sagt inte orolig för. Kommer gå fint plugga och det är bara intressant.
lördag, maj 20
Väldigt typiskt män. Gå in här och välj 16/5. Och skynda, funkar bara ett par dagar till. :-)
Den här gubben har ju ännu mindre koll än jag ju..
Tjuvlyssnat på bilverkstad
Tjuvlyssnat på bilverkstad
Nu är jag så trött i huvudet så jag vet inte vad.. Tänk vad skönt det kommer vara på måndag när den här eländiga tentan är över. Har verkligen suttit hela dagen och kämpat med instuderingsfrågor. Är fortfarande inte helt klar, men känner att jag har ganska stor kläm på historien fram till reformationen. Men den har jag knappt börjat plugga än. Blir till att göra det imorgon, eftersom jag vet att Ingemar är väldigt förtjust i den. Vet iaf att Luther hade något med det att göra, en bra början tycker jag. :-)
Sen har jag en vecka på mig att plugga till tentan i troslära, men den känns inte på långa vägar lite allvarlig. Det är lixom mycket mer övergripande. Stora frågor och tankegångar, men det är liksom logiskt. Räcker med att läsa igenom några gånger. Sen början man i en ände och vips har man rullat upp alltihopa som går att säga om försoningen, av bara farten.
Så funkar det inte med kyrkohistorian. Försökte igår ge mig på att skriva upp alla namn som skulle kunna vara bra att ha lite koll på, men gav upp när jag insåg att det skulle bli en bra bit över 100.. Får nog räcka med de allra viktigaste och hoppas det räcker skriva "en påve" och inte Innocentius VIII (som för övrigt nog inte var så oskyldig..)
Sen har jag en vecka på mig att plugga till tentan i troslära, men den känns inte på långa vägar lite allvarlig. Det är lixom mycket mer övergripande. Stora frågor och tankegångar, men det är liksom logiskt. Räcker med att läsa igenom några gånger. Sen början man i en ände och vips har man rullat upp alltihopa som går att säga om försoningen, av bara farten.
Så funkar det inte med kyrkohistorian. Försökte igår ge mig på att skriva upp alla namn som skulle kunna vara bra att ha lite koll på, men gav upp när jag insåg att det skulle bli en bra bit över 100.. Får nog räcka med de allra viktigaste och hoppas det räcker skriva "en påve" och inte Innocentius VIII (som för övrigt nog inte var så oskyldig..)
fredag, maj 19
Texas holdem is the shit
Ah, man hittar allt möjligt roligt när man surfar på nätet och verkligen inte vill plugga.. *suck* Har ju fått gjort det jag skulle göra, skrivit ut de sidorna jag behövde för att fortsätta plugga lixom. Kommer inte in på MSN och inga roliga folk på Flow. Har verkligen ingen anledning sitta kvar här..
Texas, någon?
Ah, man hittar allt möjligt roligt när man surfar på nätet och verkligen inte vill plugga.. *suck* Har ju fått gjort det jag skulle göra, skrivit ut de sidorna jag behövde för att fortsätta plugga lixom. Kommer inte in på MSN och inga roliga folk på Flow. Har verkligen ingen anledning sitta kvar här..
Texas, någon?
Bara jag som känner mig fetdissad av MSN idag? Kommer inte in varken på någon av e-messengers två varianter eller på MSNs egna webmessenger. Typiskt också.. Det som funkat så fint för mig i flera månader nu..
torsdag, maj 18
Egentligen står jag just nu ganska mycket i åsikten att jag klarar mig ganska bra utan pojkvän, men har det senaste kommit på ett par saker som en sådan skulle kunna vara bra att ha till:
- Smörja in sololja
- Hämta filt när jag håller på och somna i soffan
- Breda ut filt över mig när jag sover i soffan
- Köra upp mig i tid ur sängen på morgonen
- Se till att jag går och lägger mig tidigt på kvällen
- Byta däck på bilen
- Krama, utan frågor
- Hålla koll på min internet-tid
- Handla mat
Fast ska jag vara ärlig så vill jag inte vara tillsammans med någon som kan tänka sig vara tillsammans med mig när jag vill ha en pojkvän av sådana här anledningar..
Sökes: Någon som vill titta på min kod och tala om hur man får bort de där trista grå rutorna som hamnar mellan inläggen. Förstör hela intrycket tycker jag, tar sån plats. Men jag lyckas inte hitta koden till dem någonstans i scripten. Fast jag är ju inte så särskilt bevandrad i sånt här heller.. :-)
Började bli allvarligt trött på Bloggers egna olika alternativ till templates och har de senaste kvällarna ägnat lite tid åt att leta reda på nya. (Templates = färdiga mallar till hemsida/blogg)
Hittade ganska många. Många fina som funkade till Blogger. Men det fanns alltid något som inte var bra, fel färg eller för liten eller för mörk eller för stor bild osv.. Men hittade några iaf.
Så, vad tycks? Den här är ganska lagom mig helt enkelt. Lite för gullig, vintrig och färglös, kommer nog tröttna på den och byta ut den om ett tag, men den är klart roligare än de jag haft innan. :-)
Hittade ganska många. Många fina som funkade till Blogger. Men det fanns alltid något som inte var bra, fel färg eller för liten eller för mörk eller för stor bild osv.. Men hittade några iaf.
Så, vad tycks? Den här är ganska lagom mig helt enkelt. Lite för gullig, vintrig och färglös, kommer nog tröttna på den och byta ut den om ett tag, men den är klart roligare än de jag haft innan. :-)
tisdag, maj 16
Åh, det är såna här sidor jag behöver nu, att jag inte tänkte på det tidigare..
Kristendomens historia
En till om Kristendomens historia
Ur kyrkans historia
Bara sätta sig ner och läsa i eftermiddag då..
Kristendomens historia
En till om Kristendomens historia
Ur kyrkans historia
Bara sätta sig ner och läsa i eftermiddag då..
Jag vill ha sol och varmt igen.. Hu, värsta köldkulan som lagt sig över Jönköping idag, det är verkligen iskallt.
Jag behöver en kram..
Jag behöver en kram..
Och jag funderar allvarligt på att gå ett fem år långt råpluggsprogram på universitet?
*ahh*
*ahh*
måndag, maj 15
Varför katten kunde man inte heta sånt som Erik, Ola och John för några tusen år sen? Tog ju fem minuter bara lära sig stava till Hieronymus och Chrystosomos.. Kan vi inte börja kalla herrarna för Hirre och Chryss?
Har idag försökt få in i huvudet en hel massa namn. Tror iaf att jag lärt mig 22 namn och vilken av de tre grupperna av kyrkofäder de tillhör. Alltid något. Sen gäller det bara att lära sig vilka som tyckte vad och var de har sin plats i kristendomens utveckling under de första århundrandena. Efter det är det bara 1200 år av kyrkohistoria att trycka in i huvudet tills nästa måndag. Äh. Japp. Good Luck.
Helgen har jag tillbringat med Mona. Hela lördagkvällen bara vi två. Söndag till och från med andra, men blev ganska dissade. God mat lyckades vi iaf få fram och trevligt tycker jag vi hade det. Fast jag anser fortfarande att jag klarar mig fint utan Winnerbäck. :-)
Under kvällen igår kom också Patrik. Och för en gångs skulle så lyckades han få mig arg och irriterad, men vet inte om han hann känna sig så lycklig över det, eftersom jag blev en smula arg och ganska irriterad på honom. Får se det från den positiva sidan, jag vågade visa mina äkta känslor mot honom och inför Mona. :-)
Har idag försökt få in i huvudet en hel massa namn. Tror iaf att jag lärt mig 22 namn och vilken av de tre grupperna av kyrkofäder de tillhör. Alltid något. Sen gäller det bara att lära sig vilka som tyckte vad och var de har sin plats i kristendomens utveckling under de första århundrandena. Efter det är det bara 1200 år av kyrkohistoria att trycka in i huvudet tills nästa måndag. Äh. Japp. Good Luck.
Helgen har jag tillbringat med Mona. Hela lördagkvällen bara vi två. Söndag till och från med andra, men blev ganska dissade. God mat lyckades vi iaf få fram och trevligt tycker jag vi hade det. Fast jag anser fortfarande att jag klarar mig fint utan Winnerbäck. :-)
Under kvällen igår kom också Patrik. Och för en gångs skulle så lyckades han få mig arg och irriterad, men vet inte om han hann känna sig så lycklig över det, eftersom jag blev en smula arg och ganska irriterad på honom. Får se det från den positiva sidan, jag vågade visa mina äkta känslor mot honom och inför Mona. :-)
lördag, maj 13
Igår var det trevlig kväll. Sådana kan man inte ha för många av. Började på en blåsig vätterstrand med ett par omgångar kubb. Sedan mat på Claras. Tacotallrik är fint som lagom mat, måste jag säga. Helt underbart gott. Efter det blidde det Enter, Pingstkyrkans café på fredagskvällar för typ studenter.. Första gången jag var där och fick mina fördomar uppfyllda. Värsta raggningsstället ju. :-) Själv hängde jag med Samuel längst in, lite avsides. De andra i gänget kom och gick lite. Vi diskuterade allt möjligt, ganska mycket suckande över alla andras desperation efter flick-/pojkvän, eftersom ingen av oss har något övers för det just nu.
Efter att suttit där ett bra tag, lyssnat på musiken och t.o.m. slumrat en stund, fick vi nog och bestämde oss för att ta en liten promenad. Jag, Samuel, Daniel och Daniels jobbarkompis som heter typ Johan eller Jonas. (Tror jag, kan inte bestämma mig för vilket det egentligen var, eller om det var något helt annat..) Denna promenad påbörjades halv tolv och tog oss till olika ställen i stan som Söder/Torpa, Munksjön, Kålgården och Öster. Pratade om allt möjligt och hade det übertrevligt, verkligen. Först en och en halv timme senare var vi tillbaka vid kyrkan. Liten promenad var det. :-)
Summa summarum: Sådana här kvällar tycker Sara om. Bara hänga, umgås, prata, sitta tyst, mysa.. Lika härligt varje gång och lika unikt varje gång. Försöker passa på att njuta så mycket som möjligt, för man vet inte vad som kan hända. Och i vilket fall kommer ju aldrig just det tillfället igen någon mer gång.. Nu blev det djupt. :-)
Efter att suttit där ett bra tag, lyssnat på musiken och t.o.m. slumrat en stund, fick vi nog och bestämde oss för att ta en liten promenad. Jag, Samuel, Daniel och Daniels jobbarkompis som heter typ Johan eller Jonas. (Tror jag, kan inte bestämma mig för vilket det egentligen var, eller om det var något helt annat..) Denna promenad påbörjades halv tolv och tog oss till olika ställen i stan som Söder/Torpa, Munksjön, Kålgården och Öster. Pratade om allt möjligt och hade det übertrevligt, verkligen. Först en och en halv timme senare var vi tillbaka vid kyrkan. Liten promenad var det. :-)
Summa summarum: Sådana här kvällar tycker Sara om. Bara hänga, umgås, prata, sitta tyst, mysa.. Lika härligt varje gång och lika unikt varje gång. Försöker passa på att njuta så mycket som möjligt, för man vet inte vad som kan hända. Och i vilket fall kommer ju aldrig just det tillfället igen någon mer gång.. Nu blev det djupt. :-)
Har läst lite psykologi på gymnasiet och är lite sådär allmänt intresserad. Så har hört det här om att man tänker på olika sätt, men aldrig fått det utlagt egentligen. Men råkat stöta på det lite på senaste tiden. T.ex. en blogg jag snubblade över där tjejen nyss kommit till insikt om att hon tänkte i bilder. Eller som kvinnan i ett debattprogram som ville ta fram vikten av en bra svenskundervisning för alla och använde som argument att vi tänker i ord. Förklarade hur hon själv näst intill såg textremsor på alla sina tankar. (Nu kanske vi inte ska gå in på ämnet "att anta att alla är som jag", det tar vi en annan gång.)
Så för några dagar sen så bara slog det mig hur jag tänker.
Jag tänker i ljudade ord! Typ samtal, monolog, dialog osv..
Jag har redan för länge sen insett att jag tänker orden i ljud när jag läser. Har läst väldigt mycket i hela mitt liv, och borde läsa rasande fort. Men även om jag läser fortare än många andra, så gör jag det inte så fort som man borde förvänta sig. Helt enkelt för att jag inte lyckats lära mig läsa utan att "höra" orden. Och det är ännu värre när det är engelska. Ofta har jag inte en chans att förstå, förrän jag formulerat orden själv.
Tror det också är därför jag gillar enkla låttexter. Andra gillar texter som frammanar vissa bilder eller känslor. Jag gillar texter som man förstår direkt utan att behöva fundera för mycket själv. Det är de ljudade orden som säger mig någonting.. (Och naturligtvis musiken och rytmen, det är ljud som min kropp förstår..)
Men mest tydligt så märks det ju på hur jag tänker. För tänker jag, så sker det i form av ljud. Antingen monolog, som när jag funderar på vad jag ska skriva här. Eller som dialog, när jag ska försöka komma fram till något. Inte sällan jag för en livlig diskussion med mig själv. :-) Häromdagen gick det t.o.m. så långt att jag utan att tänka på det sa det högt:
Hoppas verkligen inte någon var i närheten så att de fick höra det. Nu blev naturligtvis alla nyfikna på vad det kunde handla om, men det får ni väl vara då. Det var egentligen ingen stor grej, bara lite onödigt. Enligt den delen av mig själv i alla fall, den andra höll tydligen inte med..
Samtidigt förklarar det ju också hur jag klarar av att "inte tänka något" ibland. Att bara vara och inte ha några direkt medvetna tankar. Vilket en del verkar tycka är lite konstigt, för något tänker man väl jämt? Men om jag nu tänker mer i ljudade ord, så innebär det ju att jag inte tänker så aktivt, de gånger jag stänger av och inte tänker så..
Tänk vad man kan komma fram till om sig själv ibland. Varför känns det då som att jag bara blir mer och mer förvirrad av ju mer jag kommer fram till?? :-P
Så för några dagar sen så bara slog det mig hur jag tänker.
Jag tänker i ljudade ord! Typ samtal, monolog, dialog osv..
Jag har redan för länge sen insett att jag tänker orden i ljud när jag läser. Har läst väldigt mycket i hela mitt liv, och borde läsa rasande fort. Men även om jag läser fortare än många andra, så gör jag det inte så fort som man borde förvänta sig. Helt enkelt för att jag inte lyckats lära mig läsa utan att "höra" orden. Och det är ännu värre när det är engelska. Ofta har jag inte en chans att förstå, förrän jag formulerat orden själv.
Tror det också är därför jag gillar enkla låttexter. Andra gillar texter som frammanar vissa bilder eller känslor. Jag gillar texter som man förstår direkt utan att behöva fundera för mycket själv. Det är de ljudade orden som säger mig någonting.. (Och naturligtvis musiken och rytmen, det är ljud som min kropp förstår..)
Men mest tydligt så märks det ju på hur jag tänker. För tänker jag, så sker det i form av ljud. Antingen monolog, som när jag funderar på vad jag ska skriva här. Eller som dialog, när jag ska försöka komma fram till något. Inte sällan jag för en livlig diskussion med mig själv. :-) Häromdagen gick det t.o.m. så långt att jag utan att tänka på det sa det högt:
Men SARA! Skärp dig! Nu är du ju dum! Var det inte du som skulle sluta tänka så?
Hoppas verkligen inte någon var i närheten så att de fick höra det. Nu blev naturligtvis alla nyfikna på vad det kunde handla om, men det får ni väl vara då. Det var egentligen ingen stor grej, bara lite onödigt. Enligt den delen av mig själv i alla fall, den andra höll tydligen inte med..
Samtidigt förklarar det ju också hur jag klarar av att "inte tänka något" ibland. Att bara vara och inte ha några direkt medvetna tankar. Vilket en del verkar tycka är lite konstigt, för något tänker man väl jämt? Men om jag nu tänker mer i ljudade ord, så innebär det ju att jag inte tänker så aktivt, de gånger jag stänger av och inte tänker så..
Tänk vad man kan komma fram till om sig själv ibland. Varför känns det då som att jag bara blir mer och mer förvirrad av ju mer jag kommer fram till?? :-P
torsdag, maj 11
Idag har jag lyckats chocka både mig själv, mitt hjärta och mina ben.
Den underbara kvällssolen, i kombination med att jag redan var uppvärmd efter en timmes dansande och att syrran pratat om det nyss, gjorde att jag trotsade mitt halsonda*, drog på mig skorna jag inte haft på sen i höstas och.. Japp. Precis.
Sprang!
Uh, vad härligt! Det här har jag längtat efter mycket länge. Helt underbart. Är totalt slut, men vad gör det. Kommer vara alldeles darrbent imorgon och kanske träningsvärk, men sak samma. Det är det värt. Okej, nu inte få för sig det var långt eller så, vi snackar om lilla rundan här på kanske en dryga två kilometer. Och inte sprang jag hela, åtminstone inte i ett svep. Men härligt var det ändå..
* Ja, jag vet, går det inte över snart så måste jag verkligen gå till farbror doktorn, men jag orkar bara inte. Och vad ska man säga?
Jippie, det är verkligen sånt som jag vill att våra skattepengar ska gå till. Eller inte. Dessutom borde det gå över snart. Det är säkert psykosomatiskt och då hjälper ingen pencillin i hela världen. Eller så fixar mitt immunförsvar det alldeles av sig självt, tids nog. Japp, så måste det ju hända. Visserligen tog det immunförsvaret sju år att reagera och få bort fotvårtorna, men vad katten. Lite ont i halsen i sju år är väl ingenting?
Den underbara kvällssolen, i kombination med att jag redan var uppvärmd efter en timmes dansande och att syrran pratat om det nyss, gjorde att jag trotsade mitt halsonda*, drog på mig skorna jag inte haft på sen i höstas och.. Japp. Precis.
Sprang!
Uh, vad härligt! Det här har jag längtat efter mycket länge. Helt underbart. Är totalt slut, men vad gör det. Kommer vara alldeles darrbent imorgon och kanske träningsvärk, men sak samma. Det är det värt. Okej, nu inte få för sig det var långt eller så, vi snackar om lilla rundan här på kanske en dryga två kilometer. Och inte sprang jag hela, åtminstone inte i ett svep. Men härligt var det ändå..
* Ja, jag vet, går det inte över snart så måste jag verkligen gå till farbror doktorn, men jag orkar bara inte. Och vad ska man säga?
Äh, hej? Jo, jag är här för att jag haft lite ont i halsen när jag vaknat nu det senaste..
Jippie, det är verkligen sånt som jag vill att våra skattepengar ska gå till. Eller inte. Dessutom borde det gå över snart. Det är säkert psykosomatiskt och då hjälper ingen pencillin i hela världen. Eller så fixar mitt immunförsvar det alldeles av sig självt, tids nog. Japp, så måste det ju hända. Visserligen tog det immunförsvaret sju år att reagera och få bort fotvårtorna, men vad katten. Lite ont i halsen i sju år är väl ingenting?
onsdag, maj 10
Nu var iaf utseendet ändrat. Några småsaker som inte ser ut som de ska, men orka. Har ändå ingen aning om hur man fixar det.
Har de senaste dagarna mest njutit av solen. Lyckats få ganska mycket läst också, inte för att så mycket fastnat, men det är ju ett steg i rätt riktning för att klara tenta. Dessutom är det så smidigt slå två flugor i en smäll, det är så dötrist att bara ligga ut i solen utan att göra något alls..
Med andra ord så börjar jag faktiskt få lite färg. Inte för att det säger så mycket, ljushyad som jag är vinterhalvåret. Tror inte jag bränt mig än åtminstone, är bara lite övergrillad på ett par ställen. Men sånt brukar ju ge sig fort. Hoppas bara det fina vädret fortsätter nu i flera veckor, så färgen hinner stanna kvar och inte försvinner direkt igen..
Konstaterade dessutom att jag ännu inte varit på Vätterstranden, trots att jag bott här i nästan två år. Kan ju iofs ha något att göra med att jag inte var hemma förra sommaren och således hade väldigt långt upp hit..
Klockan är inte ens åtta och jag är jätteseg. På riktigt. Inte bara sådär som jag är ibland. Tror jag sovit hyfsat tillräckligt inatt, men tydligen inte. *hmm* Elelr så är det all sol som gör det, man kan ju bli lite sleten av ligga på en filt.. :-)
Har de senaste dagarna mest njutit av solen. Lyckats få ganska mycket läst också, inte för att så mycket fastnat, men det är ju ett steg i rätt riktning för att klara tenta. Dessutom är det så smidigt slå två flugor i en smäll, det är så dötrist att bara ligga ut i solen utan att göra något alls..
Med andra ord så börjar jag faktiskt få lite färg. Inte för att det säger så mycket, ljushyad som jag är vinterhalvåret. Tror inte jag bränt mig än åtminstone, är bara lite övergrillad på ett par ställen. Men sånt brukar ju ge sig fort. Hoppas bara det fina vädret fortsätter nu i flera veckor, så färgen hinner stanna kvar och inte försvinner direkt igen..
Konstaterade dessutom att jag ännu inte varit på Vätterstranden, trots att jag bott här i nästan två år. Kan ju iofs ha något att göra med att jag inte var hemma förra sommaren och således hade väldigt långt upp hit..
Klockan är inte ens åtta och jag är jätteseg. På riktigt. Inte bara sådär som jag är ibland. Tror jag sovit hyfsat tillräckligt inatt, men tydligen inte. *hmm* Elelr så är det all sol som gör det, man kan ju bli lite sleten av ligga på en filt.. :-)
måndag, maj 8
Jag är sugen på att ändra utseende på bloggen igen. Men orka. Börjar visserligen få in vanan, men tar ändå en timme få det som jag vill ha det. Det finns färdiga mallar, men jag ändrar ju lite grann för att det ska passa mig lixom..
Annars mycket härlig dag. Fikat med Patrik och Markus "Postchaffisen". Mycket trevligt. Ytterligare ett förslag-till-jobb-för-Sara-till-hösten att lägga till på listan. Taxi-chaffis. Vad säger ni? Älskar visserligen köra bil. Men det är ju det där med social kompetens också. För att inte tala om att kunna köra alla möjliga normala och mysko folk överallt i stan. *hmm*
Men politik känns inte som något att satsa på. Markus är ju KD så in i norden. Och jag är tydligen Vänster. Å andra sidan är jag verkligen totalt oinsatt i politik, så för mig spelar det ingen större roll så länge man håller sig till de mer accepterade partierna, mycket är ju ändå ganska lika, alla är ju för en mer eller mindre svensk politik. Egentligen är det hög tid sätta sig in i det här, det är ju val om bara några månader..
En annan av dagens funderingar har varit varför katten jag funderar. Det blir ju aldrig som jag funderat, hur realistisk jag än försöker vara när jag föreställer mig framtiden. Spela roll lixom, ska det vara så svårt att bara släppa allting och låta saker ske istället för att förutspå allt innan? Kontrollbehovet som gör sig till känna kanske, å andra sidan vet jag precis hur det slutar om jag släpper taget och jag börjar bli allvarligt trött på det. Men det brukar ju inte direkt bli bättre när jag försöker ha kontroll heller, är så attans bra på att krångla till allting.
Har saknat folk idag. Det är underbart väder och har saknat alla dem som jag vill spendera underbart-väder-dagar tillsammans med. Både möjligt och omöjligt folk har jag saknat. Sådana som det är rent dumt tänka på och andra som är fullt förståeligt..
Pratade en liten stund med Backen i telefon idag. Min hallbo snackade med honom och tja, lämnade helt enkelt över luren. :-) Härligt höra en gammal Kortebo-röst! Vilka minnen det väckte. Som den gången vi kom in på Backens rum, några stycken. Och där sitter han med bar överkropp, shorts och solglasögon. Fönstret på vid gavel, musik på hög volym, själv utbredd i stolen och solar. Vilken syn alltså. :-) Snart återträff folk, hoppas få se er alla den 5 juni, då röjer vi järnet på Dunkehalla!
Låg ute i solen några timmar under eftermiddagen och plugga lite kyrkohistoria till och från. Undrar fortfarande vad katten jag tänkte på när jag sa att jag ville prova tenta av den. Men men, får se hur det går. Får väl plugga istället för sova sista två veckorna. Eller istället för att blogga om en massa onödigt tjafs som folk faktiskt inte behöver höra. *hmm*
Dagens kommentar är från Kjell. Spelade kubb för en stund sen ett stort gäng. Mycket härligt såhär på kvällskvisten. Körde två omgångar och vann varsin gång. Kjell tyckte vi skulle spela en gång till.
Annars mycket härlig dag. Fikat med Patrik och Markus "Postchaffisen". Mycket trevligt. Ytterligare ett förslag-till-jobb-för-Sara-till-hösten att lägga till på listan. Taxi-chaffis. Vad säger ni? Älskar visserligen köra bil. Men det är ju det där med social kompetens också. För att inte tala om att kunna köra alla möjliga normala och mysko folk överallt i stan. *hmm*
Men politik känns inte som något att satsa på. Markus är ju KD så in i norden. Och jag är tydligen Vänster. Å andra sidan är jag verkligen totalt oinsatt i politik, så för mig spelar det ingen större roll så länge man håller sig till de mer accepterade partierna, mycket är ju ändå ganska lika, alla är ju för en mer eller mindre svensk politik. Egentligen är det hög tid sätta sig in i det här, det är ju val om bara några månader..
En annan av dagens funderingar har varit varför katten jag funderar. Det blir ju aldrig som jag funderat, hur realistisk jag än försöker vara när jag föreställer mig framtiden. Spela roll lixom, ska det vara så svårt att bara släppa allting och låta saker ske istället för att förutspå allt innan? Kontrollbehovet som gör sig till känna kanske, å andra sidan vet jag precis hur det slutar om jag släpper taget och jag börjar bli allvarligt trött på det. Men det brukar ju inte direkt bli bättre när jag försöker ha kontroll heller, är så attans bra på att krångla till allting.
Har saknat folk idag. Det är underbart väder och har saknat alla dem som jag vill spendera underbart-väder-dagar tillsammans med. Både möjligt och omöjligt folk har jag saknat. Sådana som det är rent dumt tänka på och andra som är fullt förståeligt..
Pratade en liten stund med Backen i telefon idag. Min hallbo snackade med honom och tja, lämnade helt enkelt över luren. :-) Härligt höra en gammal Kortebo-röst! Vilka minnen det väckte. Som den gången vi kom in på Backens rum, några stycken. Och där sitter han med bar överkropp, shorts och solglasögon. Fönstret på vid gavel, musik på hög volym, själv utbredd i stolen och solar. Vilken syn alltså. :-) Snart återträff folk, hoppas få se er alla den 5 juni, då röjer vi järnet på Dunkehalla!
Låg ute i solen några timmar under eftermiddagen och plugga lite kyrkohistoria till och från. Undrar fortfarande vad katten jag tänkte på när jag sa att jag ville prova tenta av den. Men men, får se hur det går. Får väl plugga istället för sova sista två veckorna. Eller istället för att blogga om en massa onödigt tjafs som folk faktiskt inte behöver höra. *hmm*
Dagens kommentar är från Kjell. Spelade kubb för en stund sen ett stort gäng. Mycket härligt såhär på kvällskvisten. Körde två omgångar och vann varsin gång. Kjell tyckte vi skulle spela en gång till.
Men 1-1. Det går ju inte. Det är ju oavgjort. Lika. Och lika går inte. Det är ju som att... pussa sin syster! Lika, det funkar inte..
söndag, maj 7
Bengtson: kom och hjälp mig.
Gjorde UngtVal:s PartiKollen (scrolla ner på sidan för att hitta) för att kolla vilket parti jag borde rösta på. Ganska snabbt, misstänker resultatet blir annorlunda om jag gör om det om en vecka eller så, men så här blev det ikväll:
V: 60%
Mp: 59%
S: 58%
C: 52%
Kd: 48%
Fp: 33%
M: 17%
Att jag drog åt det röda hållet visste jag väl sen innan. Men vänster? Hallå? Jag? *hmm* Kanske är det bara att jag inte kan identifiera mig så bra med de som representerar vänstern..
Men lutar ändå åt att rösta på Kd åtminstone i det här valet. Det är dags för en blå regering för att sätta lite fart på saker och ting och förändringar. Sen kan nog rött vara välkommet tillbaka 2010.
Gjorde UngtVal:s PartiKollen (scrolla ner på sidan för att hitta) för att kolla vilket parti jag borde rösta på. Ganska snabbt, misstänker resultatet blir annorlunda om jag gör om det om en vecka eller så, men så här blev det ikväll:
V: 60%
Mp: 59%
S: 58%
C: 52%
Kd: 48%
Fp: 33%
M: 17%
Att jag drog åt det röda hållet visste jag väl sen innan. Men vänster? Hallå? Jag? *hmm* Kanske är det bara att jag inte kan identifiera mig så bra med de som representerar vänstern..
Men lutar ändå åt att rösta på Kd åtminstone i det här valet. Det är dags för en blå regering för att sätta lite fart på saker och ting och förändringar. Sen kan nog rött vara välkommet tillbaka 2010.
Har under de senaste dagarna haft ett helt gäng med idéer till inlägg, men kommer inte ens ihåg hälften och orkar inte skriva alla ikväll.
Helgen har iaf varit trevlig. Både lyckats plugga en del och träffa kompisar. Att solen har skint har ju inte gjort saken sämre precis. :-) Kan inte minnas när jag verkligen bara njöt av varje sekund av en hel dag som jag gjorde i fredags. Måste varit typ månadsskiftet september/oktober. Å andra sidan var det övergående, nu är jag mest förvirrad igen. Men det tillståndet brukar ju också dra förbi ganska fort..
Vill också bara tillägga att den fulla formen av frihet uppnås utan BH och strumpor. Då är det sommar..
Helgen har iaf varit trevlig. Både lyckats plugga en del och träffa kompisar. Att solen har skint har ju inte gjort saken sämre precis. :-) Kan inte minnas när jag verkligen bara njöt av varje sekund av en hel dag som jag gjorde i fredags. Måste varit typ månadsskiftet september/oktober. Å andra sidan var det övergående, nu är jag mest förvirrad igen. Men det tillståndet brukar ju också dra förbi ganska fort..
Vill också bara tillägga att den fulla formen av frihet uppnås utan BH och strumpor. Då är det sommar..
torsdag, maj 4
Idag har vart en sån där lagom dag. Allt bara varit lugnt och skönt och hänt lagom mycket. Och ändå betydligt mer än vad jag lyckas med en del andra dagar.
Sov tills jag vaknade. Betydligt tidigare än jag tänkt mig, måste vara allt detta solljus. Strukit min tvätt, handlat, skrivit klart två skolarbeten *puh*, börjat på nästa uppsats, solat, dansat.
Och som grädde på moset så ringde min Maffe-man vid åtta och undrade om jag var på Kortebo och var ledig en stund framöver.
*yay* Kan det bli bättre? En timme är alldeles för lite, hann ju inte prata mer än lite om skola och jobb och hösten och sånt, men det var underbart i alla fall. Bara att få se och träffa honom. Var alldeles för länge sen.
Vi umgicks ju ändå nästan dygnet runt i tio månader. Han är det närmsta en storebror jag någon gång haft tror jag. Många tårar under sista skoldagen var för honom.. Man vänjer sig vid saknaden efter ett tag. Men nu kommer allt tillbaka, saknar plötsligt hela klassen jättemycket, vissa ännu mer.
En månad till Återträff känns plötsligt väldigt länge..
Kort på klassen. Om någon absolut inte vill vara med på kort på min blogg, får ni protestera högt.
Sov tills jag vaknade. Betydligt tidigare än jag tänkt mig, måste vara allt detta solljus. Strukit min tvätt, handlat, skrivit klart två skolarbeten *puh*, börjat på nästa uppsats, solat, dansat.
Och som grädde på moset så ringde min Maffe-man vid åtta och undrade om jag var på Kortebo och var ledig en stund framöver.
*yay* Kan det bli bättre? En timme är alldeles för lite, hann ju inte prata mer än lite om skola och jobb och hösten och sånt, men det var underbart i alla fall. Bara att få se och träffa honom. Var alldeles för länge sen.
Vi umgicks ju ändå nästan dygnet runt i tio månader. Han är det närmsta en storebror jag någon gång haft tror jag. Många tårar under sista skoldagen var för honom.. Man vänjer sig vid saknaden efter ett tag. Men nu kommer allt tillbaka, saknar plötsligt hela klassen jättemycket, vissa ännu mer.
En månad till Återträff känns plötsligt väldigt länge..
Kort på klassen. Om någon absolut inte vill vara med på kort på min blogg, får ni protestera högt.
Kom till insikt om en sak om mig själv igår. Vet inte om jag ska skratta eller gråta. Det förklarar ju onekligen ett och annat. Men samtidigt vet jag ju fortfarande inte var det kommer ifrån.
Bara en sån där liten sak som de allra flesta inte skulle haft några som helst problem med, men jag höll på att få panik. På riktigt. Det var riktigt illa. Så oförberedd på det och det kändes som allt bara slog av i hjärnan när det hände. Försöka andas lugnt, tänka och reda upp det. En minut senare är allt frid och fröjd och jag står där allmänt konfunderad. Börjar tänka och då jag kommer till insikt.
Men vad ska man göra åt det nu då? Försöka komma fram till varför det är så? Vet inte om det hjälper så mycket, misstänker att det är något jag lyckats skapa helt själv under tiden. Då är det ju bättre göra något åt det, men vet inte vad det möjligen skulle kunna vara. Om jag bara låter det hända nästa gång, så finns ju risk någon råkar illa ut, jag själv eller någon annan. Och det är ju inte heller så roligt kanske. Men jag kan väl inte bara låta det vara, nu när jag äntligen hajat vad det handlar om?
Bara en sån där liten sak som de allra flesta inte skulle haft några som helst problem med, men jag höll på att få panik. På riktigt. Det var riktigt illa. Så oförberedd på det och det kändes som allt bara slog av i hjärnan när det hände. Försöka andas lugnt, tänka och reda upp det. En minut senare är allt frid och fröjd och jag står där allmänt konfunderad. Börjar tänka och då jag kommer till insikt.
Men vad ska man göra åt det nu då? Försöka komma fram till varför det är så? Vet inte om det hjälper så mycket, misstänker att det är något jag lyckats skapa helt själv under tiden. Då är det ju bättre göra något åt det, men vet inte vad det möjligen skulle kunna vara. Om jag bara låter det hända nästa gång, så finns ju risk någon råkar illa ut, jag själv eller någon annan. Och det är ju inte heller så roligt kanske. Men jag kan väl inte bara låta det vara, nu när jag äntligen hajat vad det handlar om?
onsdag, maj 3
Behöver man säga mer? Idag fegade jag, men imorgon åker katten bikinin fram.
Inte för att jag är särskilt förtjust i att sola. Men eftersom jag ändå måste plugga, så varför inte slå två flugor i en smäll?
Underbart väder!
Hur man kan låta bli vara lycklig?
Alla frågor har inte svar..
Inte för att jag är särskilt förtjust i att sola. Men eftersom jag ändå måste plugga, så varför inte slå två flugor i en smäll?
Underbart väder!
Hur man kan låta bli vara lycklig?
Alla frågor har inte svar..
tisdag, maj 2
Inte bra bara tänka på jobbiga saker. Man blir tokig. Hittade den här sidan och lyckades för en liten stund skratta lite grann inombords.
Tjuvlyssnat
Tjuvlyssnat
Det finns nog ändå saker jag tycker något om. Saker som jag blir väldigt upprörd över. Som idag. Idag är jag arg på världen och hur den ser ut och fungerar. Ser inte särskilt mycket på TV nuförtiden, men har inte kommit undan att lägga märke till TV4:s kampanjserie Det handlar om ett barn som drar igång imorgon klockan 20.00. Och idag har tydligen Aftonbladet samma tema. Finns hur mycket som helst om man orkar läsa, t.ex. om "Ida" och "Lina" och "Ebba".
Det är precis det här som gjorde att jag under en tid på gymnasiet hade allvarliga tankar på att bli barnpsykolog. (Fast kanske skulle siktat på polis eller lönnmördare istället.) Och också det som gjorde att jag gav upp de tankarna. För mår jag så här nu, så vete katten hur jag mår när jag faktiskt träffar de här barnen. Känns som det finns två alternativ om man ska jobba med sånt. Bryta ihop eller bli iskall. Jag är inte så bra på något mittemellan, och inget av alternativen känns lockande.
jag är upprörd. Ordentligt. Tänkte skriva inlägg tidigare idag, men klarade inte av få någon ordning på det. Jag har svårt för att hata, skulle nog kunna påstå att jag inte, åtminstone inte ännu, hatar människor. Men ibland hatar jag den här världen. Jag hatar det faktum att barn utsätts för övergrepp. Fysiskt, psykiskt och sexuellt. Av föräldrar. Vuxna som de litar på. Något har gått fruktansvärt fel med den värld som Gud skapade..
Och det värsta är att det är så många som bara blundar för det. De läser artiklar som de här, blir ledsna, suckar över det med några vänner, går och lägger sig, sover gott och har glömt alltihopa dagen efter. Vet inte folk hur vanligt det är? Vill de inte veta? Har aldrig tanken slagit dem att det kan handla om mönsterfamiljen i villan brevid? Ska det vara så attans svårt att öppna ögonen? Barn kan vara grymt bra på att dölja saker, men på ett eller annat sätt avslöjar de ofta sig själva. Och allt går inte att dölja. Måste de ställa sig på torget med plakat för att någon ska lägga märke till att något är fel? Ingen som hör när de viskar?
Andra bloggar om: övergrepp, sexuella övergrepp, misshandel, våld i hemmet, våra barn
Det är precis det här som gjorde att jag under en tid på gymnasiet hade allvarliga tankar på att bli barnpsykolog. (Fast kanske skulle siktat på polis eller lönnmördare istället.) Och också det som gjorde att jag gav upp de tankarna. För mår jag så här nu, så vete katten hur jag mår när jag faktiskt träffar de här barnen. Känns som det finns två alternativ om man ska jobba med sånt. Bryta ihop eller bli iskall. Jag är inte så bra på något mittemellan, och inget av alternativen känns lockande.
jag är upprörd. Ordentligt. Tänkte skriva inlägg tidigare idag, men klarade inte av få någon ordning på det. Jag har svårt för att hata, skulle nog kunna påstå att jag inte, åtminstone inte ännu, hatar människor. Men ibland hatar jag den här världen. Jag hatar det faktum att barn utsätts för övergrepp. Fysiskt, psykiskt och sexuellt. Av föräldrar. Vuxna som de litar på. Något har gått fruktansvärt fel med den värld som Gud skapade..
Och det värsta är att det är så många som bara blundar för det. De läser artiklar som de här, blir ledsna, suckar över det med några vänner, går och lägger sig, sover gott och har glömt alltihopa dagen efter. Vet inte folk hur vanligt det är? Vill de inte veta? Har aldrig tanken slagit dem att det kan handla om mönsterfamiljen i villan brevid? Ska det vara så attans svårt att öppna ögonen? Barn kan vara grymt bra på att dölja saker, men på ett eller annat sätt avslöjar de ofta sig själva. Och allt går inte att dölja. Måste de ställa sig på torget med plakat för att någon ska lägga märke till att något är fel? Ingen som hör när de viskar?
Andra bloggar om: övergrepp, sexuella övergrepp, misshandel, våld i hemmet, våra barn
måndag, maj 1
Är man spelberoende om man tycker att memory är kul?
Det är ett underskattat spel. Enkla spel behöver inte vara samma sak som tråkiga. Bara för att en treåring kan spela det, så innebär ju inte det automatiskt att en 21-åring inte kan spela det.
Det är ett underskattat spel. Enkla spel behöver inte vara samma sak som tråkiga. Bara för att en treåring kan spela det, så innebär ju inte det automatiskt att en 21-åring inte kan spela det.
Den här gången kom jag ihåg att ta med mig mina badlakan upp till skolan. Istället glömde jag naturligtvis favvojeansen hemma. Hur ska jag klara mig utan dem en månad, nu när de äntligen är lagade och användbara igen?
Är Attans ett svärord? I så fall får jag nog sluta säga det. Eller skriva. Tror faktiskt inte jag säger det, väldigt sällan i så fall. Men har kommit på att jag skriver det lite då och då. Det kommer ju ursprungligen från ett svärord har hag hört, flytta 's' längst fram istället och se vad som händer. Men vad ska man börja använda istället. Järnspikar? Jag vet inte, det känns inte som ett kraftuttryck som passar mig. Och säg inte att jag inte ska använda kraftuttryck alls, nu när jag äntligen börjar få fram mina rätta känslor. :-)
Bra tajmning med Sara. Får jag låna ditt blogginlägg? Ungefär väldigt exakt vad jag tänkte i bilen idag.
Men en sak tycker jag starkt. Jag tycker inte om när det regnar flera dagar i rad. Blir ju deppig bara av att titta ut genom fönstret. Inte för att jag har något emot regn egentligen, men jag vill gärna ha lite sommar och sol nu. Jag tycker om sommaren.
Är Attans ett svärord? I så fall får jag nog sluta säga det. Eller skriva. Tror faktiskt inte jag säger det, väldigt sällan i så fall. Men har kommit på att jag skriver det lite då och då. Det kommer ju ursprungligen från ett svärord har hag hört, flytta 's' längst fram istället och se vad som händer. Men vad ska man börja använda istället. Järnspikar? Jag vet inte, det känns inte som ett kraftuttryck som passar mig. Och säg inte att jag inte ska använda kraftuttryck alls, nu när jag äntligen börjar få fram mina rätta känslor. :-)
Bra tajmning med Sara. Får jag låna ditt blogginlägg? Ungefär väldigt exakt vad jag tänkte i bilen idag.
Katten, jag tycker ju knappt något om någonting. Inte konstigt min blogg bara handlar om samma saker hela tiden och bara om mig och vad jag gjort och inte gjort. Tycker jag ingenting om något intressant, sånt där som alla andra tycker saker om?Sen ägnade jag resten av bilturen åt att tänka igenom en rad intressanta saker om mig själv, som jag aldrig skulle lägga ut här. Men tyckandet dök ändå inte upp. Får ta tag i det där på allvar. Tänkt göra det många gånger, men så fort jag hunnit tycka något, så glömmer jag bort det. Finns helt enkelt inte kvar i huvudet tillräckligt länge för att jag ska hinna skriva ner det..
Men en sak tycker jag starkt. Jag tycker inte om när det regnar flera dagar i rad. Blir ju deppig bara av att titta ut genom fönstret. Inte för att jag har något emot regn egentligen, men jag vill gärna ha lite sommar och sol nu. Jag tycker om sommaren.
Så var valborgsfirandet i Ramkvilla över för denna gången. Samma som det varit i många år nu, men trevligt ändå. Även om vädret var mindre trevligt, duggregn är inte mitt väder..
Började med revy i gympasalen. Fullt som vanligt. Vet inte hur många personer det innebär, men en hyfsad mängd. Roligt i år med. Märks att jag missat lite eftersom jag inte bott hemma i år, men det fick gå ändå. Revygänget är amatörer och ett par av deras ungar och i år inte särskilt stort gäng. Men har man inte för höga krav så funkade det väldigt bra och det finns ju några stjärnor. En av killarna som fick skriva autograf efteråt. På väg mot toppen?
Förutom att det var roligt, så väckte revyn känslan av att man gärna skulle velat vara med. Var nämligen med året innan jag flyttade upp till Kortebo. Riktigt kul! Inte för att jag är duktig eller nåt, det här är väl den nivån jag fixar, men tycker faktiskt det är roligt. Jag vet, man måste stå på scen och sånt, och jag som inte ens fixar ett telefonsamtal ibland.. Men det är lixom annorlunda.. Någon kallade det "helig avundssjuka", det här. Kanske passande namn för vad jag kände. Men orka lägga ner den tiden. Får väl se när man har familj och barn och tusen andra saker att göra, om man ska ta tag i det då, eller nåt.
Fast jag gjorde en liten miss under spexet iår. Tänkte vara duktig, så stängde av min mobiltelefon. När jag skulle sätta på den igen efteråt kom jag på några saker. Att jag bytte kort i telefonen för några veckor sen. Att det till det nya kortet var en ny PIN-kod. Att jag inte kunde denna kod. Att denna kod låg i ett fint kuvert. Uppe på rummet i Kortebo. Aj då. Smart Sara. Eller inte. Vad handikappad man känner sig utan telefon, trots att jag vet att jag ska upp dit redan idag. Och jag som lovade väcka Hanna. Hoppas du kom upp i tid och gjorde det du skulle ändå! Annars kommer vi sakna dig..
Sedan var det lotteridragning och umgås-tid/fika tills det skulle bli tillräckligt mörkt tända elden. Eftersom det regnade och var allmänt inte-roligt-väder, hamnade jag i en bil med tre tonåringar. Torrt och trevligt. Sen upp till fotbollsplanen och titta på brasan, prata lite, lyssna på sången från kören som senast sjöng tillsammans förra valborg och titta på fyrverkerierna. Gick ut med lite vanligt, men slutade riktigt fint sen, hade en mycket härlig tårta. Fast jag hade fortfarande föredragit inga alls. Men åtminstone bättre hela byn har ett ordentligt fyrverkeri tillsammans, än att alla familjen köper varsitt svindyrt..
Efter det var det dra sig bort till kyrkan och äta hamburgare och försöka att bara välja en kaka från kakbordet. Gick inte så bra, slutade på två stycken för min del, men det var jag inte ensam om. Trevligt umgänge där med, först med syskonen och sen tonåringarna. Avslutade kvällen med att spela memory. Började riktigt illa varenda gång, men lyckades ändå vinna genom att plocka åt mig alla de sista i slutet sen. Se där. Memory är nog underskattat som sällskapsspel. :-)
Så var det med valborg. Enda jag drack var vatten. Våga Vägra Läsk. (Ibland åtminstone.) Spex är kul, brasa spelar ingen roll men kan väl vara mysigt, hamburgare är gott och rätt sällskap trevligt. Sammanfattning: fin kväll!
Började med revy i gympasalen. Fullt som vanligt. Vet inte hur många personer det innebär, men en hyfsad mängd. Roligt i år med. Märks att jag missat lite eftersom jag inte bott hemma i år, men det fick gå ändå. Revygänget är amatörer och ett par av deras ungar och i år inte särskilt stort gäng. Men har man inte för höga krav så funkade det väldigt bra och det finns ju några stjärnor. En av killarna som fick skriva autograf efteråt. På väg mot toppen?
Förutom att det var roligt, så väckte revyn känslan av att man gärna skulle velat vara med. Var nämligen med året innan jag flyttade upp till Kortebo. Riktigt kul! Inte för att jag är duktig eller nåt, det här är väl den nivån jag fixar, men tycker faktiskt det är roligt. Jag vet, man måste stå på scen och sånt, och jag som inte ens fixar ett telefonsamtal ibland.. Men det är lixom annorlunda.. Någon kallade det "helig avundssjuka", det här. Kanske passande namn för vad jag kände. Men orka lägga ner den tiden. Får väl se när man har familj och barn och tusen andra saker att göra, om man ska ta tag i det då, eller nåt.
Fast jag gjorde en liten miss under spexet iår. Tänkte vara duktig, så stängde av min mobiltelefon. När jag skulle sätta på den igen efteråt kom jag på några saker. Att jag bytte kort i telefonen för några veckor sen. Att det till det nya kortet var en ny PIN-kod. Att jag inte kunde denna kod. Att denna kod låg i ett fint kuvert. Uppe på rummet i Kortebo. Aj då. Smart Sara. Eller inte. Vad handikappad man känner sig utan telefon, trots att jag vet att jag ska upp dit redan idag. Och jag som lovade väcka Hanna. Hoppas du kom upp i tid och gjorde det du skulle ändå! Annars kommer vi sakna dig..
Sedan var det lotteridragning och umgås-tid/fika tills det skulle bli tillräckligt mörkt tända elden. Eftersom det regnade och var allmänt inte-roligt-väder, hamnade jag i en bil med tre tonåringar. Torrt och trevligt. Sen upp till fotbollsplanen och titta på brasan, prata lite, lyssna på sången från kören som senast sjöng tillsammans förra valborg och titta på fyrverkerierna. Gick ut med lite vanligt, men slutade riktigt fint sen, hade en mycket härlig tårta. Fast jag hade fortfarande föredragit inga alls. Men åtminstone bättre hela byn har ett ordentligt fyrverkeri tillsammans, än att alla familjen köper varsitt svindyrt..
Efter det var det dra sig bort till kyrkan och äta hamburgare och försöka att bara välja en kaka från kakbordet. Gick inte så bra, slutade på två stycken för min del, men det var jag inte ensam om. Trevligt umgänge där med, först med syskonen och sen tonåringarna. Avslutade kvällen med att spela memory. Började riktigt illa varenda gång, men lyckades ändå vinna genom att plocka åt mig alla de sista i slutet sen. Se där. Memory är nog underskattat som sällskapsspel. :-)
Så var det med valborg. Enda jag drack var vatten. Våga Vägra Läsk. (Ibland åtminstone.) Spex är kul, brasa spelar ingen roll men kan väl vara mysigt, hamburgare är gott och rätt sällskap trevligt. Sammanfattning: fin kväll!
