torsdag, mars 30
Min basgrupp hade hand om andakten idag. Ganska enkel uppgift, men vi lade ner lite planerande på den ändå. Jag och Andrea dansade t.ex. till Carolas version av "Bred dina vida vingar". Okej, nu ska vi inte ta i så vi spricker. Denna dansen är väldigt enkel, kör den med barnen (från 7 år..) i kyrkan hemma och de satte den utan problem på en halvtimme.
Får börja med stort tack till de två tjejer som lärde mig denna dansen, för koreografin är fantastisk i all sin enkelhet. Det är nästan så tanter börjar gråta när barnen dansar den.
Det jag skulle komma fram till, är att det var uppskattat. Vid det här laget är jag van vid att det alltid är några som kommer fram och säger: "Åhh vad bra, åh vad fina de/ni var!" Och visst är det uppskattat med beröm, men jag tror inte jag blir för stolt eller högmodig. Jag vet mycket väl att jag inte är något särskilt på att dansa och det är skönt höra att det ändå når fram till andra. För meningen med det är verkligen inte att visa upp mig själv, jag är lika lycklig även när ingen sagt något, utan det jag vill är dels att dansa själv, vilket jag älskar, och att få ge lite till andra det som dans har betytt för mig: att ära Gud med hela kroppen. Istället för att sjunga som jag knappt kan alls ens under de bästa förutsättningar..
Men inget värmde så mycket, som det Svante sa. Han är professionell stuntman och som sådan kan han en del om det här med att röra på kroppen på "rätt" sätt. Och dessutom höra honom undra om jag gått mycket på kurser/lektioner eftersom jag rörde mig som jag gjorde, det kändes jätteskönt. En bekräftelse på att jag faktiskt har det åtminstone till en del inom mig, just eftersom jag inte har gjort det. (Tills den här terminen då, med streetdance..)
Att jobba med dans mer än lite grann i kyrkan, har jag gett upp alla tankar om sen länge. Men jag hoppas verkligen att jag aldrig ger upp dansen helt och hållet, för jag älskar det..
Får börja med stort tack till de två tjejer som lärde mig denna dansen, för koreografin är fantastisk i all sin enkelhet. Det är nästan så tanter börjar gråta när barnen dansar den.
Det jag skulle komma fram till, är att det var uppskattat. Vid det här laget är jag van vid att det alltid är några som kommer fram och säger: "Åhh vad bra, åh vad fina de/ni var!" Och visst är det uppskattat med beröm, men jag tror inte jag blir för stolt eller högmodig. Jag vet mycket väl att jag inte är något särskilt på att dansa och det är skönt höra att det ändå når fram till andra. För meningen med det är verkligen inte att visa upp mig själv, jag är lika lycklig även när ingen sagt något, utan det jag vill är dels att dansa själv, vilket jag älskar, och att få ge lite till andra det som dans har betytt för mig: att ära Gud med hela kroppen. Istället för att sjunga som jag knappt kan alls ens under de bästa förutsättningar..
Men inget värmde så mycket, som det Svante sa. Han är professionell stuntman och som sådan kan han en del om det här med att röra på kroppen på "rätt" sätt. Och dessutom höra honom undra om jag gått mycket på kurser/lektioner eftersom jag rörde mig som jag gjorde, det kändes jätteskönt. En bekräftelse på att jag faktiskt har det åtminstone till en del inom mig, just eftersom jag inte har gjort det. (Tills den här terminen då, med streetdance..)
Att jobba med dans mer än lite grann i kyrkan, har jag gett upp alla tankar om sen länge. Men jag hoppas verkligen att jag aldrig ger upp dansen helt och hållet, för jag älskar det..
Fick ett paket med posten idag. Tänkte inte så mycket på vad det kunde vara, antog att det var en kursbok eller nåt sånt. Öppnar brevet från pappa och läser. Tittar en gång till på paketet.
Oj då. Det är ju ett tjong frimärken på det. Kurslitteratur i ett brev med frimärken?!? Nu blev jag nyfiken och öppnade raskt.
Blir ståendes med en lagom liten svart kartong i handen. Ingen avsändare. Ingen lapp.
Fast texten på kartongen var ganska avslöjande. PokerStars.com
Där ser man, jag har lyckats vinna en fin låda med två kortlekar från poker.se. Tackar så mycket! Och detta har jag lyckats missa, trots att jag är på sidan varje dag för att testa "dagens fråga". Och därmed varje dag ser rutan "Vinnare i dagens fråga: Grattis **** ****"
Men trevligt med sådana överraskningar måste jag säga. Nu gäller det bara hitta några som vill inviga mina kortlekar tillsammans med mig. :-)
Oj då. Det är ju ett tjong frimärken på det. Kurslitteratur i ett brev med frimärken?!? Nu blev jag nyfiken och öppnade raskt.
Blir ståendes med en lagom liten svart kartong i handen. Ingen avsändare. Ingen lapp.
Fast texten på kartongen var ganska avslöjande. PokerStars.com
Där ser man, jag har lyckats vinna en fin låda med två kortlekar från poker.se. Tackar så mycket! Och detta har jag lyckats missa, trots att jag är på sidan varje dag för att testa "dagens fråga". Och därmed varje dag ser rutan "Vinnare i dagens fråga: Grattis **** ****"
Men trevligt med sådana överraskningar måste jag säga. Nu gäller det bara hitta några som vill inviga mina kortlekar tillsammans med mig. :-)
onsdag, mars 29
Jag har placerat min blogg i Jönköping på bloggkartan.se
Men det går ju ändra när jag flyttar, hoppas jag.. Om jag flyttar. Händer inget så kanske jag blir kvar här i stan ett tag till. Men vi får väl se.
Kom på att jag nog borde skriva ett normalt inlägg också efter förra, så ingen blir orolig eller nåt. :-) Jag är inte nere eller nåt sånt idag, bara trött och ja, förvirrad? Fast det är inte ett helt ovanligt tillstånd för mig, känner mig nästan hemma i det.
Har en trevlig vecka faktiskt. Vidare-gänget är här så jag har varit social och hängt en del i matsalen flera kvällar nu. I det gänget ingår nämligen flera klasskompisar från förra året och det är bara underbart träffa dem igen. Visst, det har snart gått ett år sen klassen skildes åt, men ändå.. Orkar inte förklara, det är härligt helt enkelt. Och Ellen var också med idag i skolan. Härlig tjej. :-) Bara Eve, Becka och Maffe också, så hade jag nästan varit i himlen. Hm, kanske skulle fixa riktig återträff snart?
Annars så börjar jag bli allvarligt trött på min förkylning nu. Har till och från haft ont i halsen sen slutet av januari. Och det vill inte ge med sig. Nu har jag börjat nysa också, så går nästan hoppas på att det kan bryta ut ordentligt så jag blir av med skiten någon gång.
Vaknade mitt i natten förut och var precis sjöblöt. Hände några gånger för ett bra tag sen också, men sen slutade det och jag glömde bort det. Men nu var det så igen. Jag förstår inte varför. Vaknar bara av att både T-shirten och pyjamasbyxorna är helt dyngsura. Ingen feber eller nåt. Ingen mardröm eller liknande, även om man inte minns drömmen brukar ju känslan vara där. Det enda att göra är helt enkelt att försöka kravla sig ur sängen, ta av sig kläderna, leta upp någon annan tröja i garderoben, krypa ner i sängen och somna om. Enda lilla ledtråden skulle kunna vara den grymmans huvudvärken jag hade igår kväll, men hur den kan få mig att bli genomvåt flera timmar senare, förstår jag inte.
Hm, det där med pyjamas är ett intressant ämne, får ta det i något annat inlägg.. :-)
Men det går ju ändra när jag flyttar, hoppas jag.. Om jag flyttar. Händer inget så kanske jag blir kvar här i stan ett tag till. Men vi får väl se.
Kom på att jag nog borde skriva ett normalt inlägg också efter förra, så ingen blir orolig eller nåt. :-) Jag är inte nere eller nåt sånt idag, bara trött och ja, förvirrad? Fast det är inte ett helt ovanligt tillstånd för mig, känner mig nästan hemma i det.
Har en trevlig vecka faktiskt. Vidare-gänget är här så jag har varit social och hängt en del i matsalen flera kvällar nu. I det gänget ingår nämligen flera klasskompisar från förra året och det är bara underbart träffa dem igen. Visst, det har snart gått ett år sen klassen skildes åt, men ändå.. Orkar inte förklara, det är härligt helt enkelt. Och Ellen var också med idag i skolan. Härlig tjej. :-) Bara Eve, Becka och Maffe också, så hade jag nästan varit i himlen. Hm, kanske skulle fixa riktig återträff snart?
Annars så börjar jag bli allvarligt trött på min förkylning nu. Har till och från haft ont i halsen sen slutet av januari. Och det vill inte ge med sig. Nu har jag börjat nysa också, så går nästan hoppas på att det kan bryta ut ordentligt så jag blir av med skiten någon gång.
Vaknade mitt i natten förut och var precis sjöblöt. Hände några gånger för ett bra tag sen också, men sen slutade det och jag glömde bort det. Men nu var det så igen. Jag förstår inte varför. Vaknar bara av att både T-shirten och pyjamasbyxorna är helt dyngsura. Ingen feber eller nåt. Ingen mardröm eller liknande, även om man inte minns drömmen brukar ju känslan vara där. Det enda att göra är helt enkelt att försöka kravla sig ur sängen, ta av sig kläderna, leta upp någon annan tröja i garderoben, krypa ner i sängen och somna om. Enda lilla ledtråden skulle kunna vara den grymmans huvudvärken jag hade igår kväll, men hur den kan få mig att bli genomvåt flera timmar senare, förstår jag inte.
Hm, det där med pyjamas är ett intressant ämne, får ta det i något annat inlägg.. :-)
Hur katten gick det här till? Nu ser jag plötsligt alla mina tidigare inlägg så som jag velat ha dem, med Trebuchet som font. Det har jag aldrig gjort innan.
*mysko*
Iofs, jag var inne och pilla pyttelite på lite kod som jag inte rört innan, men det var sånt som verkligen inte hade något alls att göra med fontarna..
*förvirrad*
Så nu vet jag inte riktigt hur jag vill ha det. Verdana är ju faktiskt väldigt fin den också, stor och lätt att läsa.
Men Trebuchet är ju lite finare ändå, eller?
*beslutsångest*
Det är mycket känslor idag. Fast en känsla som hittills lyckats överrösta alla andra ordentligt under dagen har varit den här.
*trött*
Mycket tätt följt av
*sakna*
*förvirrad*
*glädje*
*fundera*
*ger upp*
*mysko*
Iofs, jag var inne och pilla pyttelite på lite kod som jag inte rört innan, men det var sånt som verkligen inte hade något alls att göra med fontarna..
*förvirrad*
Så nu vet jag inte riktigt hur jag vill ha det. Verdana är ju faktiskt väldigt fin den också, stor och lätt att läsa.
Men Trebuchet är ju lite finare ändå, eller?
*beslutsångest*
Det är mycket känslor idag. Fast en känsla som hittills lyckats överrösta alla andra ordentligt under dagen har varit den här.
*trött*
Mycket tätt följt av
*sakna*
*förvirrad*
*glädje*
*fundera*
*ger upp*
tisdag, mars 28
(Alla som är trötta på att läsa blogginlägg om väder och vår fortsätter läsa detta inlägg på egen risk.)
Det regnar! Wow! Igår kom första regnet här som jag kan minnas på många månader. Inte för att jag är jätteöverförtjust i regn, men just nu känns det ändå helt underbart! Aslan är på väg. Ungefär så känns det. Det blir en vår och framförallt en sommar i år också. Tack och lov. Även om den här vintern fungerat hyfsat bra, om man tänker på hur det skulle kunnat vara, så har det varit ganska segt senaste månaderna nu. Det är verkligen på tiden att det blir vår.
Det regnar! Wow! Igår kom första regnet här som jag kan minnas på många månader. Inte för att jag är jätteöverförtjust i regn, men just nu känns det ändå helt underbart! Aslan är på väg. Ungefär så känns det. Det blir en vår och framförallt en sommar i år också. Tack och lov. Även om den här vintern fungerat hyfsat bra, om man tänker på hur det skulle kunnat vara, så har det varit ganska segt senaste månaderna nu. Det är verkligen på tiden att det blir vår.
måndag, mars 27
Gick ganska fort välja vilket som skulle bli mitt första seriösa ämne i bloggen. Inte för att det är det enda stora i mitt liv, utan mer på grund av de ganska skilda och delvis starka reaktioner jag fått. På något så ynka lite.
Förra vintern lärde Bengtson mig att spela Texas Hold'em, den allra mest populära pokern som det är nu. Jag var fast direkt. Så kul! Alldeles lagom avvägning mellan tur och skicklighet. Krävs skicklighet för att vinna, men med lite tur kan man slå ut även en riktigt bra spelare någon enstaka gång. Fram tills i höstas spelade jag däremot bara lite grann mot kompisar ibland. Om tändstickor och djungelvrål och andra högst värdelösa saker. Och har fortfarande inte kört med riktiga marker någon gång.
Men så i höstas hade jag tråkigt och började kolla runt efter nåt ställe att spela lite på internet. Testade ett par och hamnade till slut på PartyPoker. Deras programvara gick att installera på en av skolans datorer. Fick i och för sig göra det varje gång jag ville spela men det gick fort. Men så gjordes PartyPokers program om och helt plötsligt funkade det inte längre. Hamnade efter ytterligare lite letande på Alamopoker för att nu tagit mig till Pokerroom. Den stora fördelen är att man slipper ladda ner något och Pokerroom har dessutom en Lightversion som passar mig fint eftersom skolans uppkoppling inte är den snabbaste alltid.
Vad gör jag där då? Mycket enkelt. Jag spelar Texas med låtsaspengar mot spelare från hela världen. I varianten Limit går det stadigt uppåt, medan det fortfarande hoppar lite mycket för mig i No Limit. Och det är enbart ett kul tidsfördriv som håller igång hjärnan. Dessutom är det bra träning ifall jag nu skulle råka komma ihop mig med ett gäng som har lust att spela lite på riktigt någon gång.
Hur jag som kristen tjej kan försvara det moraliskt? Jag ser det så här: för mig är det bara ett spel bland andra. Dessutom ett som jag vet att jag skulle kunna bli hyfsat duktig på om jag orkade försöka. Fast det skulle krävas mycket mer tid än jag har lust att lägga ner på något som bara är ett spel.
Men jag är inte okänslig för andras argument. Vill jag verkligen stödja en industri där det ändå är många som i slutändan förlorar pengar? Vill jag var en del i att andra blir spelberoende? Vågar jag riskera att jag själv hamnar lite nära kanten? Finns det inte betydligt säkrare, roligare och mer moraliskt riktiga sätt att ha kul och umgås med folk? Saker väl värda att fundera över.
Att spela om pengar. Jag har ännu aldrig spelat poker om pengar. Och det dröjer nog ett tag till. Ett är jag på det klara med. Jag ska inte börja spela om pengar på onlinepoker. Av den enda anledningen att jag redan är ganska nära gränsen för internetberoende och det är dumt att lägga till ytterligare något till det. Och kanske lite för att jag garanterat skulle förlora om jag började den närmsta tiden. Det är en sak att vinna med låtsaspengar då många kör hej vilt, en annan att vinna när motspelarna förmodligen har ängat åtskilliga timmar mer än jag åt att bli duktiga. Men köra ett homegame med låg insats, varför inte? Lika gärna som att lägga en hundring på krogen, så går det väl att lägga den på en helkväll med trevligt folk i någons lägenhet? En annan aspekt är kasino eller pokerklubbar, men eftersom det för mig ännu är en helt oupplevd värld, så kan jag inte uttala mig om det. Men tanken är inte helt främmande, om det inte varit för att det gärna går upp lite i kostnad då. (Man får ju vara beredd på att förlora det man går in med.)
Och angående spel om pengar i allmänhet. Vad kallar du Bingolotto eller skraplotter? Visst, poker handlar både om tur och skicklighet. Men vanlig sannolikhetslära innebär att om du spelar tillräckligt mycket, så kommer turen och oturen till slut ta ut varandra. Varpå det enda som finns kvar är skickligheten. Och jag litar hellre på min skicklighet i spel om pengar, än på tur.
En annan stor faktor är risken för att utveckla ett spelberoende. Men för att vara ärlig, jag tror att procenten av de som spelar poker som är spelberoende och går i personlig konkurs p.g.a. det är mycket låg. Och beroende av vilket slag det än är, beror oftast egentligen på något helt annat. Hade inte poker funnits, så hade det varit något annat. Den stora faran är nog alla de som bara ligger lite på gränsen ibland. Som kanske spelar för lite mer pengar än de egentligen har råd med, men där det i slutändan inte slutar i en katastrof. De som väljer bort lite umgängestid med familjen, men det enda som sker är att flickvänen gnäller lite ibland på att hon skulle vilja se mer av honom.
Nu tror jag att jag har sagt det mesta jag ville säga. Kort sammanfattning av min åsikt:
+ Roligt (som bara den)
+ Krävande (man måste vara skärpt och tänka hela tiden)
+ Socialt (om det spelas live)
+ Spännande (ett kort kan vända spelet)
- Risk för beroende
- Kan kosta en del pengar
Vill du läsa mer, så är här några snabbt ihopsamlade länkar:
--->Spela Poker
--->Pokersidan
--->Poker.se
--->Poker och beroende – en personlig skildring
--->Spelberoende
--->Mediabevakningen av pokern
Förra vintern lärde Bengtson mig att spela Texas Hold'em, den allra mest populära pokern som det är nu. Jag var fast direkt. Så kul! Alldeles lagom avvägning mellan tur och skicklighet. Krävs skicklighet för att vinna, men med lite tur kan man slå ut även en riktigt bra spelare någon enstaka gång. Fram tills i höstas spelade jag däremot bara lite grann mot kompisar ibland. Om tändstickor och djungelvrål och andra högst värdelösa saker. Och har fortfarande inte kört med riktiga marker någon gång.
Men så i höstas hade jag tråkigt och började kolla runt efter nåt ställe att spela lite på internet. Testade ett par och hamnade till slut på PartyPoker. Deras programvara gick att installera på en av skolans datorer. Fick i och för sig göra det varje gång jag ville spela men det gick fort. Men så gjordes PartyPokers program om och helt plötsligt funkade det inte längre. Hamnade efter ytterligare lite letande på Alamopoker för att nu tagit mig till Pokerroom. Den stora fördelen är att man slipper ladda ner något och Pokerroom har dessutom en Lightversion som passar mig fint eftersom skolans uppkoppling inte är den snabbaste alltid.
Vad gör jag där då? Mycket enkelt. Jag spelar Texas med låtsaspengar mot spelare från hela världen. I varianten Limit går det stadigt uppåt, medan det fortfarande hoppar lite mycket för mig i No Limit. Och det är enbart ett kul tidsfördriv som håller igång hjärnan. Dessutom är det bra träning ifall jag nu skulle råka komma ihop mig med ett gäng som har lust att spela lite på riktigt någon gång.
Hur jag som kristen tjej kan försvara det moraliskt? Jag ser det så här: för mig är det bara ett spel bland andra. Dessutom ett som jag vet att jag skulle kunna bli hyfsat duktig på om jag orkade försöka. Fast det skulle krävas mycket mer tid än jag har lust att lägga ner på något som bara är ett spel.
Men jag är inte okänslig för andras argument. Vill jag verkligen stödja en industri där det ändå är många som i slutändan förlorar pengar? Vill jag var en del i att andra blir spelberoende? Vågar jag riskera att jag själv hamnar lite nära kanten? Finns det inte betydligt säkrare, roligare och mer moraliskt riktiga sätt att ha kul och umgås med folk? Saker väl värda att fundera över.
Att spela om pengar. Jag har ännu aldrig spelat poker om pengar. Och det dröjer nog ett tag till. Ett är jag på det klara med. Jag ska inte börja spela om pengar på onlinepoker. Av den enda anledningen att jag redan är ganska nära gränsen för internetberoende och det är dumt att lägga till ytterligare något till det. Och kanske lite för att jag garanterat skulle förlora om jag började den närmsta tiden. Det är en sak att vinna med låtsaspengar då många kör hej vilt, en annan att vinna när motspelarna förmodligen har ängat åtskilliga timmar mer än jag åt att bli duktiga. Men köra ett homegame med låg insats, varför inte? Lika gärna som att lägga en hundring på krogen, så går det väl att lägga den på en helkväll med trevligt folk i någons lägenhet? En annan aspekt är kasino eller pokerklubbar, men eftersom det för mig ännu är en helt oupplevd värld, så kan jag inte uttala mig om det. Men tanken är inte helt främmande, om det inte varit för att det gärna går upp lite i kostnad då. (Man får ju vara beredd på att förlora det man går in med.)
Och angående spel om pengar i allmänhet. Vad kallar du Bingolotto eller skraplotter? Visst, poker handlar både om tur och skicklighet. Men vanlig sannolikhetslära innebär att om du spelar tillräckligt mycket, så kommer turen och oturen till slut ta ut varandra. Varpå det enda som finns kvar är skickligheten. Och jag litar hellre på min skicklighet i spel om pengar, än på tur.
En annan stor faktor är risken för att utveckla ett spelberoende. Men för att vara ärlig, jag tror att procenten av de som spelar poker som är spelberoende och går i personlig konkurs p.g.a. det är mycket låg. Och beroende av vilket slag det än är, beror oftast egentligen på något helt annat. Hade inte poker funnits, så hade det varit något annat. Den stora faran är nog alla de som bara ligger lite på gränsen ibland. Som kanske spelar för lite mer pengar än de egentligen har råd med, men där det i slutändan inte slutar i en katastrof. De som väljer bort lite umgängestid med familjen, men det enda som sker är att flickvänen gnäller lite ibland på att hon skulle vilja se mer av honom.
Nu tror jag att jag har sagt det mesta jag ville säga. Kort sammanfattning av min åsikt:
+ Roligt (som bara den)
+ Krävande (man måste vara skärpt och tänka hela tiden)
+ Socialt (om det spelas live)
+ Spännande (ett kort kan vända spelet)
- Risk för beroende
- Kan kosta en del pengar
Vill du läsa mer, så är här några snabbt ihopsamlade länkar:
--->Spela Poker
--->Pokersidan
--->Poker.se
--->Poker och beroende – en personlig skildring
--->Spelberoende
--->Mediabevakningen av pokern
Nytt utseende på bloggen. Igen. Kan inte bestämma mig hur jag vill ha det, men det här får duga till vidare. Testar ny font. Kan själv aldrig se fonten jag envisats med att använda i alla tidigare inlägg, och misstänker det gäller för en del andra också, så nu tar vi den här. Den är också fin. Intressant inlägg på gång.
Missa inte:
Ikväll. SVT2 20.30. Hur man startar ett land. Del 2.
Grymt kul idé, kul kille, kul program. Humor på hög nivå.
--->Citizens Required
Missa inte:
Ikväll. SVT2 20.30. Hur man startar ett land. Del 2.
Grymt kul idé, kul kille, kul program. Humor på hög nivå.
--->Citizens Required
söndag, mars 26
Jag måste skärpa mig med bloggen igen. Inte för att jag känner att jag måste skriva, utan för att jag vill skriva. Och skulle ju börja skriva om lite intressantare saker någon gång. Fast idag känns inte som rätt dag, är trött och seg just nu och så mensvärk uppå det. Gav efter till slut och tog en värktablett så det har åtminstone lugnat ner sig lite, men det känns ju ändå även om det inte gör direkt ont.
Hade gudstjänst idag med basgruppen. Verkligen rätt dag att ha hand om förmiddagsmöte på. Som om man inte går upp tillräckligt tidigt en sån söndag i vilket fall, så snodde de en timma av natten också. Men iaf, vi kom iväg till slut, lite senare än vi tänkt och styrde bilen mot Skärstad. Blev fint mottagna och lyckades efter lite om och men hitta kyrksalen. Vi hade visst råkat gå in bakvägen och hur vi än tittade och ryckte i dörrar så kunde vi inte se någon. Men med lite hjälp från kökspersonalen så löste det sig.. :-)
Började förbereda oss. Hängde upp ett tält (jag hade alldeles glömt bort att jag skulle ta med mitt överkast) och övade igenom lite drama. Kvart i tio, mötet skulle börja halv elva, började det komma en del folk. Vi stod ganska fundersamma och när kyrksalen något senare är halvfull började vi ju ana oråd. Japp. Naturligtvis så hade de ändrat tiden för mötet från halv elva till tio, men råkat missa att tala om det för oss. En snabb tackbön för att vi hunnit ordna det vi skulle samt en snabb bön för att det skullle gå bra, sen körde vi!
Och jag tycker nog det gick bra. Skulle vara familjegudstjänst och vi satsade på barnen. Rörelsesånger, handdocksdrama och lekar (med både vuxna och barn). Och försökte få barnen delaktiga i allt. Och det funkade ganska bra i alla fall, även om det var lite trögt lyckas få upp några till lekarna, men det var väl ganska väntat. Lite stoj och stim eftersom alla förskolebarnen var med också och det var hela tiden barn uppe på scenen, men jag trivs när det är så. Om det inte duger för andra så får de väl hålla sig borta från familjegudstjänster.. :-)
Får hoppas jag har något mer intressant skriva om nästa gång, ska försöka tänka ut något ämne där jag har lite åsikter jag kan dela med mig av..
Hade gudstjänst idag med basgruppen. Verkligen rätt dag att ha hand om förmiddagsmöte på. Som om man inte går upp tillräckligt tidigt en sån söndag i vilket fall, så snodde de en timma av natten också. Men iaf, vi kom iväg till slut, lite senare än vi tänkt och styrde bilen mot Skärstad. Blev fint mottagna och lyckades efter lite om och men hitta kyrksalen. Vi hade visst råkat gå in bakvägen och hur vi än tittade och ryckte i dörrar så kunde vi inte se någon. Men med lite hjälp från kökspersonalen så löste det sig.. :-)
Började förbereda oss. Hängde upp ett tält (jag hade alldeles glömt bort att jag skulle ta med mitt överkast) och övade igenom lite drama. Kvart i tio, mötet skulle börja halv elva, började det komma en del folk. Vi stod ganska fundersamma och när kyrksalen något senare är halvfull började vi ju ana oråd. Japp. Naturligtvis så hade de ändrat tiden för mötet från halv elva till tio, men råkat missa att tala om det för oss. En snabb tackbön för att vi hunnit ordna det vi skulle samt en snabb bön för att det skullle gå bra, sen körde vi!
Och jag tycker nog det gick bra. Skulle vara familjegudstjänst och vi satsade på barnen. Rörelsesånger, handdocksdrama och lekar (med både vuxna och barn). Och försökte få barnen delaktiga i allt. Och det funkade ganska bra i alla fall, även om det var lite trögt lyckas få upp några till lekarna, men det var väl ganska väntat. Lite stoj och stim eftersom alla förskolebarnen var med också och det var hela tiden barn uppe på scenen, men jag trivs när det är så. Om det inte duger för andra så får de väl hålla sig borta från familjegudstjänster.. :-)
Får hoppas jag har något mer intressant skriva om nästa gång, ska försöka tänka ut något ämne där jag har lite åsikter jag kan dela med mig av..
torsdag, mars 23
Ni kan andas ut. Skorna var inte uppkäkade av en älg. Hittade dem till slut när jag för tredje gången gjorde en noggrann undersökning av hela skohyllan (som består av typ 32 hyllor).
onsdag, mars 22
Jag förstår inte vart de har tagit vägen. Mina inneskor/sandaler alltså. Puts borta. Okej. Jag är lite glömsk och sånt ibland. Men vetskapen om det kombinerat med mitt ordningssinne innebär att jag för det allra mesta vet nästan precis var jag har mina saker så länge det är inom "mitt" område, typ rummet och skohyllan. (Om jag är någon annanstans däremot kan jag tappa bort allt möjligt..)
Men nu kan jag bara inte hitta mina inneskor, sandalerna jag använder när jag springer mellan internatet och skolan och till och från även där. Och jag använder _alltid_ dem och inte mina vanliga skor. Däremot använder jag dem aldrig inne på internatet, tror inte ens de har sett mitt rum sen jag i augusti. Så när jag nu ikväll skulle ner till biblioteket, så borde de i all rimlighets namn stått vid skohyllan. Men inte. Eftersom det var nystädat, så tänkte jag att någon flyttat på dem. Tittade. Och tittade. Kollade igenom alla skofack. Men icke några slitna, ljusblå sandaler. De är helt borta!
Det har hänt tidigare att någon annan "råkat" låna dem när de ska ut med soporna eller så, men eftersom de fortfarande inte syns till, tre timmar senare, så känns det inte som en vettig förklaring. Och det är helt enkelt omöjligt att jag glömt dem inne i skolan (jag lär nog märkt om jag gått tillbaka till internatet i bara strumplästen) och de kan inte vara inne på internatet (om jag gjort något så ovanligt som gått med dem där, borde jag komma ihåg det). Alternativen som kvarstår är att de blivit stulna (vem vill ha ett par slitna sandaler på en bibelskola??) eller att de bara blivit lite bortstädade och Sara glömt titta någonstans. Frågan är bara var, det är ju inte som att det finns så många ställen i ingången för ett par skor att gömma sig, som jag inte redan har undersökt noga. Nej. Då kör jag hellre på varianten att det bröt sig in en älg och käkade upp dem. De var nog sega och goa nu, alldeles lagom ingångna.
Men nu kan jag bara inte hitta mina inneskor, sandalerna jag använder när jag springer mellan internatet och skolan och till och från även där. Och jag använder _alltid_ dem och inte mina vanliga skor. Däremot använder jag dem aldrig inne på internatet, tror inte ens de har sett mitt rum sen jag i augusti. Så när jag nu ikväll skulle ner till biblioteket, så borde de i all rimlighets namn stått vid skohyllan. Men inte. Eftersom det var nystädat, så tänkte jag att någon flyttat på dem. Tittade. Och tittade. Kollade igenom alla skofack. Men icke några slitna, ljusblå sandaler. De är helt borta!
Det har hänt tidigare att någon annan "råkat" låna dem när de ska ut med soporna eller så, men eftersom de fortfarande inte syns till, tre timmar senare, så känns det inte som en vettig förklaring. Och det är helt enkelt omöjligt att jag glömt dem inne i skolan (jag lär nog märkt om jag gått tillbaka till internatet i bara strumplästen) och de kan inte vara inne på internatet (om jag gjort något så ovanligt som gått med dem där, borde jag komma ihåg det). Alternativen som kvarstår är att de blivit stulna (vem vill ha ett par slitna sandaler på en bibelskola??) eller att de bara blivit lite bortstädade och Sara glömt titta någonstans. Frågan är bara var, det är ju inte som att det finns så många ställen i ingången för ett par skor att gömma sig, som jag inte redan har undersökt noga. Nej. Då kör jag hellre på varianten att det bröt sig in en älg och käkade upp dem. De var nog sega och goa nu, alldeles lagom ingångna.
Har nyss sett Guess Who. För att vara en amerikansk romantisk komedi som är typ som alla andra, så var den värd att se. En gång. Att se den två gånger är nog ganska säkert att se den minst en gång för mycket. Mycket rolig vissa bitar (om man inte har alltför höga krav på vad som är humor och vad som är patetiskt förutsägbart) och andra bitar bestod av en del bra sagda saker och andra att fundera över.
Mycket korrekt iakttagelse över samspelet kvinna-man.. :-) Synd att jag inte passar in där. Problemet är inte att den andre jämt skulle få ge mig rätt. Problemet är snarare att ser till att jag vågar stå på mig, mot den jag älskar, de gånger jag vet att jag har rätt. Men det där med att det lär göra ont, är tyvärr förmodligen sant..
Vad väger egentligen tyngst? Alla de där småsakerna som talar emot, eller de där få stora sakerna som talar för? För mig är valet enkelt, jag har aldrig brytt mig särskilt mycket om små saker, det är de stora frågorna som är intressanta. Om man trots att man har hittat alla dessa småsaker fortfarande kan säga: "Jag bryr mig inte om det!" så kan det vara värt en del risker..
Tänk den dagen någon säger så till mig. Nej. Fel. Rättelse. Tänk den dagen när någon känner så för mig. Aldrig i livet jag skulle vilja ha någon som är som mig, jag vill ha den som är det som jag inte är, den som kan göra mig lite mer hel, bara genom att låta mig vara mig själv. Och jag skulle vilja vara det för någon annan.
Ibland har jag ställt mig frågan om jag är kräsen. Jag borde kunnat vara gift vid det här laget. Skulle kunnat vara det också antar jag, om jag velat. Och på sätt och vis är jag det. En flicka måste få vara kräsen när hon väljer vem hon ska leva resten av sitt liv med. Jag har förvisso höga önskningar. Det är bara det att den som skulle kunna klara det, skulle kunna vara vem som helst. Om ni fattar..
(fritt ur minnet)
Simon: How is it, being married to a woman for 25 years?
Percy: Painfully.
Simon: (??) oh..
(från Imdb)
Percy: If you're gonna marry one of these women, sometimes it's gonna hurt like hell. And all you can do is admit that you're wrong and know that she's always right.
Simon: She's right?
Percy: That's right.
Simon: Always?
Percy: Right.
Simon: Right.
Percy: That's right.
Simon: All right okay, what about all that talk about my dignity?
Percy: Do you love her? Do you want her? Then she's always right.
Mycket korrekt iakttagelse över samspelet kvinna-man.. :-) Synd att jag inte passar in där. Problemet är inte att den andre jämt skulle få ge mig rätt. Problemet är snarare att ser till att jag vågar stå på mig, mot den jag älskar, de gånger jag vet att jag har rätt. Men det där med att det lär göra ont, är tyvärr förmodligen sant..
(fritt)
Simon: I can find millions of reasons why we shouldn't be together. But do you know what? I don't care!
Vad väger egentligen tyngst? Alla de där småsakerna som talar emot, eller de där få stora sakerna som talar för? För mig är valet enkelt, jag har aldrig brytt mig särskilt mycket om små saker, det är de stora frågorna som är intressanta. Om man trots att man har hittat alla dessa småsaker fortfarande kan säga: "Jag bryr mig inte om det!" så kan det vara värt en del risker..
Simon: That's just it, she's everything I'm not. You know, she's my other half. Without her I'm not whole. You know the thing about meeting your other half is you're walking around, you think you're happy, you think you're whole, then you realize you ain't shit without her. Then you can't go back to being just a half 'cause you know what it's like to be whole.
Tänk den dagen någon säger så till mig. Nej. Fel. Rättelse. Tänk den dagen när någon känner så för mig. Aldrig i livet jag skulle vilja ha någon som är som mig, jag vill ha den som är det som jag inte är, den som kan göra mig lite mer hel, bara genom att låta mig vara mig själv. Och jag skulle vilja vara det för någon annan.
Ibland har jag ställt mig frågan om jag är kräsen. Jag borde kunnat vara gift vid det här laget. Skulle kunnat vara det också antar jag, om jag velat. Och på sätt och vis är jag det. En flicka måste få vara kräsen när hon väljer vem hon ska leva resten av sitt liv med. Jag har förvisso höga önskningar. Det är bara det att den som skulle kunna klara det, skulle kunna vara vem som helst. Om ni fattar..
tisdag, mars 21
*mummel* *gruff* *mummel*
Bara för att jag är klar med hemtentan, så har rektorn och kursledaren (inte den aktuelle läraren) bestämt att vi kunde få uppskov en vecka. Jag som ville lämna in och känna mig nöjd. Nu kommer jag sitta en vecka och tänka på all tid jag skulle kunna lägga ner på att få till den bra, och inte bara "gjord", som den är nu. Men inte jag orkar ta tag i det en gång till..
Dessutom har jag annat för mig. Fick ett rejäl hjärnsläpp tidigare idag och bestämde med Ingemar att jag ska försöka tenta av Kyrkohistoria 5 p. Läste den kursen ganska ytligt förra våren, så har ju redan grunden. Så nu ska jag läsa litteraturen och sen göra salstentan i slutet av maj. Tjena. Hur korkad får man va som frivilligt väljer att utsätta sig för en salstenta? Fast att jag är korkad ibland vet jag ju redan.. :-)
Utöver dessa 5 p, så börjar vi nästa vecka med Etik samt Troslära, vardera på 5 p. Ska bli intressant. Det är ju stora ämnen så vi hinner ju bara nosa på ytan, men det är ju bättre än inget iaf. Och sen är det sommaren. Vet fortfarande inte vad jag ska göra till hösten. Tänkte söka till ett högskoleprogram som jag inte kommer in på. Testa kan man ju alltid.. Men jobba eller nåt känns som det är dags för. Typ Jönköping. Inte så sugen på att vara kvar, men har ett kompisgäng här och inga kopplingar någon annanstans.. Sen kanske man kan se till komma ut i världen också, men vet inte vart eller hur eller ens varför.. :-)
Bara för att jag är klar med hemtentan, så har rektorn och kursledaren (inte den aktuelle läraren) bestämt att vi kunde få uppskov en vecka. Jag som ville lämna in och känna mig nöjd. Nu kommer jag sitta en vecka och tänka på all tid jag skulle kunna lägga ner på att få till den bra, och inte bara "gjord", som den är nu. Men inte jag orkar ta tag i det en gång till..
Dessutom har jag annat för mig. Fick ett rejäl hjärnsläpp tidigare idag och bestämde med Ingemar att jag ska försöka tenta av Kyrkohistoria 5 p. Läste den kursen ganska ytligt förra våren, så har ju redan grunden. Så nu ska jag läsa litteraturen och sen göra salstentan i slutet av maj. Tjena. Hur korkad får man va som frivilligt väljer att utsätta sig för en salstenta? Fast att jag är korkad ibland vet jag ju redan.. :-)
Utöver dessa 5 p, så börjar vi nästa vecka med Etik samt Troslära, vardera på 5 p. Ska bli intressant. Det är ju stora ämnen så vi hinner ju bara nosa på ytan, men det är ju bättre än inget iaf. Och sen är det sommaren. Vet fortfarande inte vad jag ska göra till hösten. Tänkte söka till ett högskoleprogram som jag inte kommer in på. Testa kan man ju alltid.. Men jobba eller nåt känns som det är dags för. Typ Jönköping. Inte så sugen på att vara kvar, men har ett kompisgäng här och inga kopplingar någon annanstans.. Sen kanske man kan se till komma ut i världen också, men vet inte vart eller hur eller ens varför.. :-)
måndag, mars 20
Insåg vid närmare studium att jag hade ljugit lite i förra inlägget. Ett par av frågorna hade jag tydligen skrivit en bra bit för mycket på. Undrans bara hur stor roll det spelar att man svarat med 1/2 A4-sida på en fråga där han endast ville ha 1/3 sida. Känns som allt det jag skrivit är viktigt för att kunna svara på frågan, att ta bort något känns fel.. *suck*
Det finns saker man blir glad av och saker man blir_glad_ av.
En sak som man blir _glad_ av:
När man suttit i ett par timmar och renskrivit en hemtenta. Inser att man inte lyckats fylla utrymmet som läraren satt för varje fråga. River sitt hår och lyckas få till ett par rader här och där. Ändå inte fått ihop så mycket som det ska vara, men ger upp och sätter sig för att redigera texten.
Kollar upp på storleksangivaren. Inser att den är satt till 10. Anledningen att jag inte sett det tidigare, beror på att det inte är min dator och wordfönstret var satt till 117%. Jag använder alltid 100% på min. Med 117% ser 10 ut som 12 i storlek.
Gissa om man blir _glad_ när man inser att man hela tiden hade lyckats pricka in helt rätt mängd text till varje fråga! Eventuella onödiga meningar kan återigen redigeras bort och läraren kommer om inte annat bli nöjd för att någon fixar hålla sig till utrymmet.. :-)
En sak som man blir _glad_ av:
När man suttit i ett par timmar och renskrivit en hemtenta. Inser att man inte lyckats fylla utrymmet som läraren satt för varje fråga. River sitt hår och lyckas få till ett par rader här och där. Ändå inte fått ihop så mycket som det ska vara, men ger upp och sätter sig för att redigera texten.
Kollar upp på storleksangivaren. Inser att den är satt till 10. Anledningen att jag inte sett det tidigare, beror på att det inte är min dator och wordfönstret var satt till 117%. Jag använder alltid 100% på min. Med 117% ser 10 ut som 12 i storlek.
Gissa om man blir _glad_ när man inser att man hela tiden hade lyckats pricka in helt rätt mängd text till varje fråga! Eventuella onödiga meningar kan återigen redigeras bort och läraren kommer om inte annat bli nöjd för att någon fixar hålla sig till utrymmet.. :-)
Har tydligen väntat förgäves på att någon av mina bloggarvänner ska skriva en snutt om melodifestivalen. Tänkte att de nog tyckte som jag och eftersom de uttrycker sig bättre än jag tänkte jag lägga över ansvaret om att framföra våra åsikter på dem. Men se det gick visst inte.
Förkunskap: Har inte sett en enda delfinal. Sett ett par bidrag på Johans dator, t.ex. den med elefanterna. *yeak* Hört ett par av låtarna på radion.
Plats för tittandet av finalen: Missionskyrkan i Vetlanda, tillsammans med ett par trevliga vänner och några ungdomar jag knappt kände några av.
Åsikter om:
Vinnarlåten: Äh.. Men kära nån! Hur jag än klurat och lyssnat har jag fortfarande inte riktigt förstått vad texten vill säga. Evighet låter fint, måste ha lite koppling till den kristna tron. Men ändå, jag förstår inte och jag som anser mig vara ganska insatt i den kristna jargongen. Men bortsett från det, så var det väl inget såå speciellt med den här låten, att den är värd att vinna melodifestivalen?
Vinnarartisten: Det finns en del saker som är bra med Carola. Som att hon är hela Sveriges Carola (märkte ni att Carola bara heter Carola, men Kicki D fick heta Kicki Danielsson?) Som att hon egentligen har en av Sveriges bästa sångröster. Och framförallt att hon inte bara vågar stå för sin tro, utan också tar varje tillfälle i akt att berätta för så många som möjligt om den. Det som jag just nu har emot henne, är att hon envisas med att nästan skrika/yla halva låten. Det gäller för "Genom Allt" också. Hon har en väldigt fin och bra röst och det skulle låta dubbelt så bra om hon bara lät bli att ta i så mycket att stämbanden förstörs helt..
Vinnaren av melodifestivalen 2006: Hade jag fått välja, hade det inte blivit Carola. Tror jag inte. Det var definitivt inte bästa låten. Det var långt ifrån bästa framförandet. Även om jag tyckte det var en mycket fin färg på dräkten. :-) Och chansen att hon vinner ESC? Hm, nja, jag skulle inte satsa någonting alls på det.. Det är väl bara att hålla tummarna för att jag har fel..
Den som borde vunnit: Jag håller med juryn om att "Sing for me" var bästa låten det här året. Härlig helt enkelt. Innan så har jag hört en del om hur kassa låtar det var som var med i melodifestivalen i år, som alla andra år. Men så inleds det hela med en jättebra låt och då kändes det rätt bra ändå. (Sen visade det sig ju dock att de andra inte var riktigt i samma klass..) Andreas Johnson har bra röst och tillräckligt med utstrålning för att kunna gå hem även hos de som inte känner igenom honom sen tidigare. Fast ska jag vara ärlig så röstade jag inte och har väl därmed inte någon rätt att klaga på att "fel låt vann!"
BWO: Jag gillar BWO. Säga vad man vill om Bard, som förresten gått på Fackelbärarnas en gång i tiden (!), men det är ett band av klass och jag gillar verkligen sångarens, Martins(?), röst. Den är go. Synd att de hade med den här låten och inte någon bättre. Det var för mycket aaa i refrängen..
Lena PH: För allra första gången i mitt liv uppskattade jag faktiskt Lena PH. Ja, jag vet, egentligen borde jag väl bara _älska_ henne för att hon råkar vara Vetlandas stora profil utåt. Men jag har alltid haft mycket svårt för henne. De senaste åren har de enda tillfällena när jag stängt av radion varit, när en Lena-låt dykt upp.. "Jag, jag, jag, jag har ont, jag är förälskad som en fjortis, jag lever i min drömvärld, jag betyder allt för mig, och så lite sex" Typ. Men att leda en melodifestivalfinal alldeles själv, det fixade hon fint! Jag log både en och två gånger och skrattade högt vid hennes beskrivning av Vetlanda. Tro mig, den stämde in exakt in till minsta detalj. Vetlanda i ett nötskal: Rälsbuss, Withalaskolan och 20 m Storgata. Fast finalen skulle så klart inte läggas till Withalaskolans aula, utan till Arken i Landsbro. Så det så.
Hur resultatet skulle sett ut enligt mig:
1. Sing for Me - Andreas Johnson
2. Tempel of Love - BWO
3. Night of Passion - The Poodles
4. Evighet - Carola
5. The Name of Love - Magnus Bäcklund
6. Jag ljuger så bra - Linda Bengtzing
7. Mama Take Me Home - Rednex
8. Älskar du livet - Björn Kjellman
9. Lev livet - Magnus Carlsson
10. Idag och imorgon - Kicki Danielsson
Förkunskap: Har inte sett en enda delfinal. Sett ett par bidrag på Johans dator, t.ex. den med elefanterna. *yeak* Hört ett par av låtarna på radion.
Plats för tittandet av finalen: Missionskyrkan i Vetlanda, tillsammans med ett par trevliga vänner och några ungdomar jag knappt kände några av.
Åsikter om:
Vinnarlåten: Äh.. Men kära nån! Hur jag än klurat och lyssnat har jag fortfarande inte riktigt förstått vad texten vill säga. Evighet låter fint, måste ha lite koppling till den kristna tron. Men ändå, jag förstår inte och jag som anser mig vara ganska insatt i den kristna jargongen. Men bortsett från det, så var det väl inget såå speciellt med den här låten, att den är värd att vinna melodifestivalen?
Vinnarartisten: Det finns en del saker som är bra med Carola. Som att hon är hela Sveriges Carola (märkte ni att Carola bara heter Carola, men Kicki D fick heta Kicki Danielsson?) Som att hon egentligen har en av Sveriges bästa sångröster. Och framförallt att hon inte bara vågar stå för sin tro, utan också tar varje tillfälle i akt att berätta för så många som möjligt om den. Det som jag just nu har emot henne, är att hon envisas med att nästan skrika/yla halva låten. Det gäller för "Genom Allt" också. Hon har en väldigt fin och bra röst och det skulle låta dubbelt så bra om hon bara lät bli att ta i så mycket att stämbanden förstörs helt..
Vinnaren av melodifestivalen 2006: Hade jag fått välja, hade det inte blivit Carola. Tror jag inte. Det var definitivt inte bästa låten. Det var långt ifrån bästa framförandet. Även om jag tyckte det var en mycket fin färg på dräkten. :-) Och chansen att hon vinner ESC? Hm, nja, jag skulle inte satsa någonting alls på det.. Det är väl bara att hålla tummarna för att jag har fel..
Den som borde vunnit: Jag håller med juryn om att "Sing for me" var bästa låten det här året. Härlig helt enkelt. Innan så har jag hört en del om hur kassa låtar det var som var med i melodifestivalen i år, som alla andra år. Men så inleds det hela med en jättebra låt och då kändes det rätt bra ändå. (Sen visade det sig ju dock att de andra inte var riktigt i samma klass..) Andreas Johnson har bra röst och tillräckligt med utstrålning för att kunna gå hem även hos de som inte känner igenom honom sen tidigare. Fast ska jag vara ärlig så röstade jag inte och har väl därmed inte någon rätt att klaga på att "fel låt vann!"
BWO: Jag gillar BWO. Säga vad man vill om Bard, som förresten gått på Fackelbärarnas en gång i tiden (!), men det är ett band av klass och jag gillar verkligen sångarens, Martins(?), röst. Den är go. Synd att de hade med den här låten och inte någon bättre. Det var för mycket aaa i refrängen..
Lena PH: För allra första gången i mitt liv uppskattade jag faktiskt Lena PH. Ja, jag vet, egentligen borde jag väl bara _älska_ henne för att hon råkar vara Vetlandas stora profil utåt. Men jag har alltid haft mycket svårt för henne. De senaste åren har de enda tillfällena när jag stängt av radion varit, när en Lena-låt dykt upp.. "Jag, jag, jag, jag har ont, jag är förälskad som en fjortis, jag lever i min drömvärld, jag betyder allt för mig, och så lite sex" Typ. Men att leda en melodifestivalfinal alldeles själv, det fixade hon fint! Jag log både en och två gånger och skrattade högt vid hennes beskrivning av Vetlanda. Tro mig, den stämde in exakt in till minsta detalj. Vetlanda i ett nötskal: Rälsbuss, Withalaskolan och 20 m Storgata. Fast finalen skulle så klart inte läggas till Withalaskolans aula, utan till Arken i Landsbro. Så det så.
Hur resultatet skulle sett ut enligt mig:
1. Sing for Me - Andreas Johnson
2. Tempel of Love - BWO
3. Night of Passion - The Poodles
4. Evighet - Carola
5. The Name of Love - Magnus Bäcklund
6. Jag ljuger så bra - Linda Bengtzing
7. Mama Take Me Home - Rednex
8. Älskar du livet - Björn Kjellman
9. Lev livet - Magnus Carlsson
10. Idag och imorgon - Kicki Danielsson
torsdag, mars 16
Åhh.. Titta vad man kan hitta när man har tråkigt! (Ja, jag ska sova.. Snart..)
Pricken över Livet
Pricken över Livet
Galenskap är ärftligt. Man får det av sina barn.
Människor bedöms hårdare med åren. Begåvade gymnasister hör man ständigt talas om, men när hörde man talas om en begåvad pensionär?
Carl Hammarén (1922-1990)
Dans: ett lodrätt uttryck för ett vågrätt begär.
(Hörde denna först av Fredrik på gymnasiet, skrattade i flera veckor framöver..)
Erfarenheten ligger i fingrarna och huvudet. Hjärtat är oerfaret.
Henry David Thoreau (1817-1862)
Kvinnotårar är den starkaste vattenkraften i världen.
Wilson Mizner (1876-1933)
Den man som säger att hans fru inte kan ta ett skämt glömmer att hon tog honom.
Vad skulle männen vara utan kvinnorna? Få, min herre, mycket få.
Mark Twain (1835-1910)
Om vi män fick den kvinna vi förtjänade kunde ingenting värre hända oss.
Oscar Wilde (1854-1900)
Skillnaden mellan en pojke och en man är inte alls så stor. Den består för det mesta av prisskillnaden mellan deras leksaker.
Cynthia Warren
Vi hade dem på gaffeln men glömde att knyta till.
Rolf Zetterlund
Det viktiga är inte hur gammal man är, utan hur man är gammal.
Marie Dressler (1907-1934)
Jag kan inte förstå, att av hundratusentals spermier var du den snabbaste.
Steven Pearl
Din flickvän är en underbar människa. Hon förtjänar en bra make. Ta mitt råd och gift dig med henne innan hon hittar en.
Bara för att jag äntligen bestämt mig för att jag skulle ta mig till återträffen för Bödalägret, så blir den inställd! Men *suck*
Jahopp, vad ska man då hitta på? Ska iaf hem i helgen, umgås lite med familjen. Se till att gå ut och gå, ska ju bli lite granna vårigt iaf ryktas det om. Har slarvat förfärligt med det där på sistone. Men när snön äntligen försvinner blir det andra bullar, då kommer jag äntligen kunna ge mig ut på mina, faktiskt, efterlängtade små joggingrundor..
På lördag är det ju iaf melodifestivalen. Får väl se till att titta på den iaf. Har inte sett någon av delfinalerna. Delvis för att det bara inte blivit så, delvis för att jag tycker det blivit lite väl för stort jippo för ett gäng ganska medelmåttiga låtar. Men i finalen på lördag så är det ju ändå de någorlunda vettiga låtarna med, kanske också några bra? Återstår och se. Frågan är bara vart det ska ses för någonstans? Ingen vänlig själ runt Vetlandatrakten som har en soffa ledig? :-) (Jag = inte så musikintresserad = nästmest intresserad i familjen)
Jahopp, vad ska man då hitta på? Ska iaf hem i helgen, umgås lite med familjen. Se till att gå ut och gå, ska ju bli lite granna vårigt iaf ryktas det om. Har slarvat förfärligt med det där på sistone. Men när snön äntligen försvinner blir det andra bullar, då kommer jag äntligen kunna ge mig ut på mina, faktiskt, efterlängtade små joggingrundor..
På lördag är det ju iaf melodifestivalen. Får väl se till att titta på den iaf. Har inte sett någon av delfinalerna. Delvis för att det bara inte blivit så, delvis för att jag tycker det blivit lite väl för stort jippo för ett gäng ganska medelmåttiga låtar. Men i finalen på lördag så är det ju ändå de någorlunda vettiga låtarna med, kanske också några bra? Återstår och se. Frågan är bara vart det ska ses för någonstans? Ingen vänlig själ runt Vetlandatrakten som har en soffa ledig? :-) (Jag = inte så musikintresserad = nästmest intresserad i familjen)
måndag, mars 13
Var bara tvungen kolla upp det där lite noggrannare nu när jag funderat på det så.. Det här är från Susning.nu:
Uttrycket pudelns kärna betecknar det inre väsendet hos något, dess verkliga inre karaktär, till skillnad från den synliga ytan. Uttrycket kommer ur skådespelet Faust av Johann Wolfgang von Goethe, där djävulen har antagit en pudels karaktär, och när detta upptäcks utropar huvudpersonen Das also war des Pudels Kern! - "Aha, detta var alltså pudelns kärna!"
Råkade på det här uttrycket i min kursbok idag. Började fundera lite på hur uppåt väggarna lustigt det egentligen är.
För det första: Vad har en pudel med allting att göra? Man kan ju i stort sett prata om vad som helst och ändå är begreppet "pudelns kärna" gångbart.
För det andra: Varför i hela friden en pudel? Av alla djurslag i världen, en hund. Och av alla hundraser, varför en pudel? Varför inte en golden retriver eller en cocker spaniel? Någon som hade en dålig dag?
För det tredje: Vad har pudeln med kärnan att göra? Enda tillfället det finns kärnor i en pudel är ju när pudeln i fråga har satt i sig kärnor genom att t.ex. käka vindruvor eller en melon. Och kan man i ett sådant läge börja tala om dessa kärnor som tillhörandes pudeln? Det borde ju vara mattes/husses kärna som nu finns inuti pudeln.
För det fjärde: Hur är det tänkt man ska komma åt denna kärna? Börja skära upp den stackars lilla pudeln som blivit föremål för alltihopa? Med tanke på vad uttrycket betyder, så borde det ju vara något i den stilen?
Kalla mig vad ni vill, men jag får inte ihop det..
För det första: Vad har en pudel med allting att göra? Man kan ju i stort sett prata om vad som helst och ändå är begreppet "pudelns kärna" gångbart.
För det andra: Varför i hela friden en pudel? Av alla djurslag i världen, en hund. Och av alla hundraser, varför en pudel? Varför inte en golden retriver eller en cocker spaniel? Någon som hade en dålig dag?
För det tredje: Vad har pudeln med kärnan att göra? Enda tillfället det finns kärnor i en pudel är ju när pudeln i fråga har satt i sig kärnor genom att t.ex. käka vindruvor eller en melon. Och kan man i ett sådant läge börja tala om dessa kärnor som tillhörandes pudeln? Det borde ju vara mattes/husses kärna som nu finns inuti pudeln.
För det fjärde: Hur är det tänkt man ska komma åt denna kärna? Börja skära upp den stackars lilla pudeln som blivit föremål för alltihopa? Med tanke på vad uttrycket betyder, så borde det ju vara något i den stilen?
Kalla mig vad ni vill, men jag får inte ihop det..
söndag, mars 12
Fredag:
Var alltså i Nässjö en sväng med Linda och Frida i fredags kväll. Bandet, Vi3, var riktigt bra, tyckte iaf jag. Men som Frida uttryckte det, så var det fel folk och fel stämning där. Med rätt folk och rätt stämning hade det nog varit grymt. Men med ett gäng Nässjöbor av blandade slag, mer eller mindre onyktra, som verkade lika nöjda med skiv-låtar som med liveband, så får vi nöja oss med att säga att det var bra.
Lördag:
Sovmorgon! Åh, vad underbart.. :-) Tog det lugnt ett par timmar innan det bar iväg till Öster och grabbsens lägenhet. Spelade först en omgång Svea Rike. Det kan jag spela fler gånger, är nog roligare om alla kan det. Nu var det bara 1 av 5 som hade spelat det innan..
Men sen så var det ju dags för det som jag egentligen var där för, Mattias fest. Blev en del folk, typ 20 st, men det var kul. Lite dåligt med tjejer dock. Inte för att jag klagar, grabbs är trevligt, men det var lite synd om Patrik. Enda för honom nya tjejen var där med sin pojkvän.. Pastasalladen var god och räckte till alla. Glass och maränger på det sen var inte dumt. Lekte lite, fick se lite film från bibelskola GROW, resten av tiden vara det till att tjöta. Hm, ja, inte för att jag stod för så jättestor del av tjötandet, men kände mig iaf social. Pratade faktiskt hyfsat mycket även med de som jag inte träffat innan. Skulle ju se till träna lite på att prata, ångrar lite nu att jag inte tog tillfället i akt att träna ordentligt på det där med att ställa frågor. Det är ju utmärkt att passa på när det är nya folk som man inte vet ett dugg om.. Men men, det blir väl fler gånger.. :-)
Söndag:
Idag var vi då först en sväng till Smyrna i Habo av alla ställen. Inget vi skulle gjort i vanliga fall, men eftersom Patrik skulle predika där, så blev det visst så.. Fin kyrka, bra predikan. Hm, ja, efter det gjorde vi egentligen inte så mycket. Åkte till IKEA och käkade lunch. Billigt, smidigt. Åkte hem till grabbarnas lägenhet och kollade på Nyckeln till Frihet. Mycket bra film. Även om allt inte är så trevligt se.. Ja, ungefär det vi gjort, men som alltid hade vi lika skönt och mysigt och trevligt tillsammans ändå. Man måste ju inte vara superaktiva hela tiden..
Var alltså i Nässjö en sväng med Linda och Frida i fredags kväll. Bandet, Vi3, var riktigt bra, tyckte iaf jag. Men som Frida uttryckte det, så var det fel folk och fel stämning där. Med rätt folk och rätt stämning hade det nog varit grymt. Men med ett gäng Nässjöbor av blandade slag, mer eller mindre onyktra, som verkade lika nöjda med skiv-låtar som med liveband, så får vi nöja oss med att säga att det var bra.
Lördag:
Sovmorgon! Åh, vad underbart.. :-) Tog det lugnt ett par timmar innan det bar iväg till Öster och grabbsens lägenhet. Spelade först en omgång Svea Rike. Det kan jag spela fler gånger, är nog roligare om alla kan det. Nu var det bara 1 av 5 som hade spelat det innan..
Men sen så var det ju dags för det som jag egentligen var där för, Mattias fest. Blev en del folk, typ 20 st, men det var kul. Lite dåligt med tjejer dock. Inte för att jag klagar, grabbs är trevligt, men det var lite synd om Patrik. Enda för honom nya tjejen var där med sin pojkvän.. Pastasalladen var god och räckte till alla. Glass och maränger på det sen var inte dumt. Lekte lite, fick se lite film från bibelskola GROW, resten av tiden vara det till att tjöta. Hm, ja, inte för att jag stod för så jättestor del av tjötandet, men kände mig iaf social. Pratade faktiskt hyfsat mycket även med de som jag inte träffat innan. Skulle ju se till träna lite på att prata, ångrar lite nu att jag inte tog tillfället i akt att träna ordentligt på det där med att ställa frågor. Det är ju utmärkt att passa på när det är nya folk som man inte vet ett dugg om.. Men men, det blir väl fler gånger.. :-)
Söndag:
Idag var vi då först en sväng till Smyrna i Habo av alla ställen. Inget vi skulle gjort i vanliga fall, men eftersom Patrik skulle predika där, så blev det visst så.. Fin kyrka, bra predikan. Hm, ja, efter det gjorde vi egentligen inte så mycket. Åkte till IKEA och käkade lunch. Billigt, smidigt. Åkte hem till grabbarnas lägenhet och kollade på Nyckeln till Frihet. Mycket bra film. Även om allt inte är så trevligt se.. Ja, ungefär det vi gjort, men som alltid hade vi lika skönt och mysigt och trevligt tillsammans ändå. Man måste ju inte vara superaktiva hela tiden..
Emkas motto: Vad du än gör, se till att du är snygg när du gör det!
torsdag, mars 9
Vet inte riktigt om det är jag som har kasst minne, eller så har jag missat läsa Samuels flow-dagbok.. Titta vad jag hittade, alltid kul få veta vad andra anser om en..
samyueru's dagbok
24 jan - Sara Larsson
En blond tös men även en bondtös. Hon är en hejare på settlers. Jag tror nästan att hon vinner oftare nu än Patrik faktiskt iaf de gånger jag varit med de senaste. Själv har jag fortfarande problem med att klura ut hur tärningarna fungerar. Kul att prata teologi och andra spännande frågor med. Alltid uppfriskande med människor som använder den hjärna som Gud har gett dem. :oD
onsdag, mars 8
Om jag fick uppmaningen att beskriva mig själv just nu, så skulle jag nog använda följande bild: Fullt med orangea saftblandare. Gula och röda varningsskyltar. Metervis med svarta och gula band, märkta med texten "Under Construction".
En sak, av alla jag blivit tvungen att tänka på, är om detta bara är något tillfälligt. Eller om det är något som kommer leda till en större förändring. Hoppas verkligen på det senare, efter all den tiden jag lagt ner på att försöka komma underfund med mig själv, så är det dags för utdelning nu..
En sak, av alla jag blivit tvungen att tänka på, är om detta bara är något tillfälligt. Eller om det är något som kommer leda till en större förändring. Hoppas verkligen på det senare, efter all den tiden jag lagt ner på att försöka komma underfund med mig själv, så är det dags för utdelning nu..
tisdag, mars 7
Just nu finns det cirkus tusen tankar i mitt huvud och jag vet inte vart jag ska ta vägen med dem. Går lixom inte fånga in någon riktigt ordentligt, för det snurrar så fort..
Men det är positivt, så långt har jag kommit iaf. För kanske två veckor sen hade jag några riktigt dåliga dagar. Efteråt förstod jag att en del av det berodde på PMS, men det tar inte bort varför jag var nere. Jag blev så trött på allt så till slut hävde jag ur mig för ett par personer precis hur läget låg till. Ingen som egentligen hade något bra att säga, i ett sånt läge känns det rätt dumt att säga "det ordnar sig nog ska du se". Tack för att ni lyssnade iaf!
Allt det finns fortfarande kvar, även om något av det är lite bättre så är något annat sämre. Å ändå, så är det helt annorlunda idag. Jag har inte kommit till några nya insikter. Eller, det har jag, men inget som egentligen har något med det att göra. Allt känns bara.. annorlunda.. Jag känner mig som en annan person. Fast samma. Inget har hänt med mig. Jag känner som innan. Fast jag känner annorlunda.
Drack en latte för några timmar sen. Typ fem timmar sen. Sluta med kaffet, eller hur var det? :-) Hade ett mycket trevligt samtal med Gurra. För att vara två personer som egentligen inte varit så duktiga på att prata, så har vi väldigt lätt för att prata bort tiden. Och det är vettigt samtal, det var givande.
Funderar lite på hur en del som läser det här reagerar. Om du lärt känna mig under det senaste året eller så, så kanske du inte är så överraskad över min blogg eller det jag skriver. Men om du känner mig sen tidigare, så har jag insett att du kanske sitter lite fundersam ibland. Har du verkligen hittat till rätt sida? Sanningen att säga så var jag ända till typ förra hösten väldigt tillsluten av mig. Berättade sällan något som var det minsta personligt, för någon. Bara för att ta ett exempel. Hur många här vet namnet på killen som jag var intresserad av till och från under typ hela gymnasietiden, och lite till? Den ni.. :-) (Hur många visste om att det ens fanns en sådan??) Men nu, så vet typ många av dem som jag räknar som mina vänner, vad som händer i mitt liv just nu. Kanske för många? En av alla saker jag och Gurra pratade om, ifall vi kanske slagit över lite för mycket och lämnar ut för mycket av oss själva till andra, när det äntligen börjat släppa?
Den här veckan, tis-tors, är det evangelistveckan inne i Pingst. Var där med ett gäng, mycket trevligt. Uppvärmd som jag var efter en och en halv timme med Gurra, tycker jag nog att jag klarade av det där med att vara social bra. Jag pratade på med folket, både seriöst och skämtsamt och det vara bara kul. Behövde inte sitta och fundera på vad jag skulle säga, det kom bara. Tänk om det alltid kunde vara så..
Har funderat en del på framtiden på sistone. Både framtiden som i de närmast liggande veckorna och som i till hösten. Vet minst en sak jag måste göra, men vet inte hur det ska gå till. Det kommer kännas väldigt konstigt hur jag än gör.. Men orkar snart inte bry mig om ifall det blir konstigt, för hur jag än vrider och vänder på det så är det något jag måste göra och det finns inte så många olika sätt att göra det på. Bara ta tag i det och sen låta det bli som det blir.
det är skönt när man vet vad man ska göra. Med en annan sak vet jag inte hur jag ska bete mig. Jag vet vad jag vill, kalla det dum envishet eller vad som helst.. En insikt, som jag kom på tidigare under året, men nästan glömt bort. Jag har ofta trott att jag är en lugn och hyfsat stabil människa. På gränsen till tråkig? Men nä. Sanningen är den att jag egentligen känner så mycket så jag inte vet vart jag ska ta vägen ibland. Flera personer har genom åren berättat för mig att de ser mig som en person med stort hjärta. Jo, det är väl det minsta man kan säga. Jag ger mig in i andra människor med allt jag har ibland, och det kan ha sitt pris. Men aldrig att jag skulle vilja vara utan den smärta som det kan ge ibland, för det skulle innebära att jag också var tvungen avsäga mig glädjen som det kan ge. Delad sorg är halv sorg, delad glädje är dubbel glädje! Det är verkligen så jag ser det, jag har känt att det är så..
Tror du ser nu vad jag menade i början med att jag har hur mycket tankar som helst just nu, har bara börjat nosa lite på det.. :-) Lär inte bli bättre nu i veckan. Kommer bli en mycket social vecka. Ons: Skola, kvällsmöte. Tors: Skola, dans, kvällsmöte. Fre: O'Learys Nässjö. Lör: Inflyttningsfest hos Mattias. Sön: Gudstjänst i Habo med Patrik. Nästan hysteriskt, jämfört med hur det varit på sistone..
Nu ska jag sluta flumma.. En virtuell kram till alla som vill ha! *kram*
Men det är positivt, så långt har jag kommit iaf. För kanske två veckor sen hade jag några riktigt dåliga dagar. Efteråt förstod jag att en del av det berodde på PMS, men det tar inte bort varför jag var nere. Jag blev så trött på allt så till slut hävde jag ur mig för ett par personer precis hur läget låg till. Ingen som egentligen hade något bra att säga, i ett sånt läge känns det rätt dumt att säga "det ordnar sig nog ska du se". Tack för att ni lyssnade iaf!
Allt det finns fortfarande kvar, även om något av det är lite bättre så är något annat sämre. Å ändå, så är det helt annorlunda idag. Jag har inte kommit till några nya insikter. Eller, det har jag, men inget som egentligen har något med det att göra. Allt känns bara.. annorlunda.. Jag känner mig som en annan person. Fast samma. Inget har hänt med mig. Jag känner som innan. Fast jag känner annorlunda.
Drack en latte för några timmar sen. Typ fem timmar sen. Sluta med kaffet, eller hur var det? :-) Hade ett mycket trevligt samtal med Gurra. För att vara två personer som egentligen inte varit så duktiga på att prata, så har vi väldigt lätt för att prata bort tiden. Och det är vettigt samtal, det var givande.
Funderar lite på hur en del som läser det här reagerar. Om du lärt känna mig under det senaste året eller så, så kanske du inte är så överraskad över min blogg eller det jag skriver. Men om du känner mig sen tidigare, så har jag insett att du kanske sitter lite fundersam ibland. Har du verkligen hittat till rätt sida? Sanningen att säga så var jag ända till typ förra hösten väldigt tillsluten av mig. Berättade sällan något som var det minsta personligt, för någon. Bara för att ta ett exempel. Hur många här vet namnet på killen som jag var intresserad av till och från under typ hela gymnasietiden, och lite till? Den ni.. :-) (Hur många visste om att det ens fanns en sådan??) Men nu, så vet typ många av dem som jag räknar som mina vänner, vad som händer i mitt liv just nu. Kanske för många? En av alla saker jag och Gurra pratade om, ifall vi kanske slagit över lite för mycket och lämnar ut för mycket av oss själva till andra, när det äntligen börjat släppa?
Den här veckan, tis-tors, är det evangelistveckan inne i Pingst. Var där med ett gäng, mycket trevligt. Uppvärmd som jag var efter en och en halv timme med Gurra, tycker jag nog att jag klarade av det där med att vara social bra. Jag pratade på med folket, både seriöst och skämtsamt och det vara bara kul. Behövde inte sitta och fundera på vad jag skulle säga, det kom bara. Tänk om det alltid kunde vara så..
Har funderat en del på framtiden på sistone. Både framtiden som i de närmast liggande veckorna och som i till hösten. Vet minst en sak jag måste göra, men vet inte hur det ska gå till. Det kommer kännas väldigt konstigt hur jag än gör.. Men orkar snart inte bry mig om ifall det blir konstigt, för hur jag än vrider och vänder på det så är det något jag måste göra och det finns inte så många olika sätt att göra det på. Bara ta tag i det och sen låta det bli som det blir.
det är skönt när man vet vad man ska göra. Med en annan sak vet jag inte hur jag ska bete mig. Jag vet vad jag vill, kalla det dum envishet eller vad som helst.. En insikt, som jag kom på tidigare under året, men nästan glömt bort. Jag har ofta trott att jag är en lugn och hyfsat stabil människa. På gränsen till tråkig? Men nä. Sanningen är den att jag egentligen känner så mycket så jag inte vet vart jag ska ta vägen ibland. Flera personer har genom åren berättat för mig att de ser mig som en person med stort hjärta. Jo, det är väl det minsta man kan säga. Jag ger mig in i andra människor med allt jag har ibland, och det kan ha sitt pris. Men aldrig att jag skulle vilja vara utan den smärta som det kan ge ibland, för det skulle innebära att jag också var tvungen avsäga mig glädjen som det kan ge. Delad sorg är halv sorg, delad glädje är dubbel glädje! Det är verkligen så jag ser det, jag har känt att det är så..
Tror du ser nu vad jag menade i början med att jag har hur mycket tankar som helst just nu, har bara börjat nosa lite på det.. :-) Lär inte bli bättre nu i veckan. Kommer bli en mycket social vecka. Ons: Skola, kvällsmöte. Tors: Skola, dans, kvällsmöte. Fre: O'Learys Nässjö. Lör: Inflyttningsfest hos Mattias. Sön: Gudstjänst i Habo med Patrik. Nästan hysteriskt, jämfört med hur det varit på sistone..
Nu ska jag sluta flumma.. En virtuell kram till alla som vill ha! *kram*
måndag, mars 6
Jag har ont i ena käken. Det är inte bra äta godis. Särskilt inte om det är den helt underbart goda, men otuggvänliga, matador-mixen. Är helt stel i vänster käke, kan knappt tugga eller gapa, känns det som..
Igår gjorde vi, Jenny, Emka, Samuel och jag, trolldeg. Mycket trevligt. Kände för att göra något mer aktivt och inte bara sitta och glo. Och när halva gänget jobbar med barn, så kan man kanske förstå valet av aktivitet. :-) Men kul var det och fint blev det. Ikväll är det väl tänkt att de ska målas också. Hanns inte med igår, då vi drog iväg och spelade lite spel på kvällen. Settlers, byar och riddare. Också det kul, men eftersom det var första gången för de flesta av oss att spela med det tillägget, så tog det ganska lång tid. Men trevligt var det.
Skulle kunna skriva något om vad som hände när Mattias dök upp med ett gäng kompisar, killar, övervägande delen snygga, enligt Jenny och Emka, som flummade ur rejält. Men tror jag låter bli. Vet inte om jag är konstig eller normal, när det verkligen inte rörde mig i ryggen att det var fina grabbs..
Drömde en hel massa konstigt i natt. Eller i morse var det nog, sov ganska länge. Kommer inte ihåg särskilt mycket, men det var en del om hissar. Vilket kan bero på att det handlade en del om hissar igår. Och så drömde jag att brorsan, Simon, delade lägenhet med två polare. Den ena hette Timon. Den andra hette någonting Dragon. Men av förklarliga skäl blev han alltid kallad för Pumba, då han brukade hänga en del med Timon. :-) Kan dock inte minnas att han i övrigt hade några likheter med allas vår Pumba..
Igår gjorde vi, Jenny, Emka, Samuel och jag, trolldeg. Mycket trevligt. Kände för att göra något mer aktivt och inte bara sitta och glo. Och när halva gänget jobbar med barn, så kan man kanske förstå valet av aktivitet. :-) Men kul var det och fint blev det. Ikväll är det väl tänkt att de ska målas också. Hanns inte med igår, då vi drog iväg och spelade lite spel på kvällen. Settlers, byar och riddare. Också det kul, men eftersom det var första gången för de flesta av oss att spela med det tillägget, så tog det ganska lång tid. Men trevligt var det.
Skulle kunna skriva något om vad som hände när Mattias dök upp med ett gäng kompisar, killar, övervägande delen snygga, enligt Jenny och Emka, som flummade ur rejält. Men tror jag låter bli. Vet inte om jag är konstig eller normal, när det verkligen inte rörde mig i ryggen att det var fina grabbs..
Drömde en hel massa konstigt i natt. Eller i morse var det nog, sov ganska länge. Kommer inte ihåg särskilt mycket, men det var en del om hissar. Vilket kan bero på att det handlade en del om hissar igår. Och så drömde jag att brorsan, Simon, delade lägenhet med två polare. Den ena hette Timon. Den andra hette någonting Dragon. Men av förklarliga skäl blev han alltid kallad för Pumba, då han brukade hänga en del med Timon. :-) Kan dock inte minnas att han i övrigt hade några likheter med allas vår Pumba..
lördag, mars 4
Var ute och gick en sväng förut. Tänk, det är massa snö och minusgrader vid Vättern i mars, vem har sagt något om växthuseffekt? Men det var inte det som var poängen, utan att jag gick och tänkte.. Iofs brukar jag ju göra det när jag är ute och går, ska inte berätta allt jag tänkte, bara en sak jag kom på.
Jag har aldrig i hela mitt liv pratat in något på en telefonsvarare. Visst. Okej. Jag är väl inte den som ständigt ringer till en massa folk och därmed riskerar att bli mött av en sådan heller, men det innebär ju inte att jag aldrig gjort det.. Och när jag gör det, så åker luren på fort. Men bara tanken på att faktiskt tala in något så, orsakar smärre panik.. Fast jag förstår inte varför. Har väl inga dåliga erfarenheter av det eller så. Rädsla för att det ska låta dumt, kanske? Fast hur dumt kan det låta att säga "Hej, det är Sara. Du kan väl slå en pling när du kommer in? Ha det bra, hej då!" Hm, får väl helt enkelt se till att jag gör det, om det nu händer sig någon gång att jag anser det vara lämpligt..
Jag har aldrig i hela mitt liv pratat in något på en telefonsvarare. Visst. Okej. Jag är väl inte den som ständigt ringer till en massa folk och därmed riskerar att bli mött av en sådan heller, men det innebär ju inte att jag aldrig gjort det.. Och när jag gör det, så åker luren på fort. Men bara tanken på att faktiskt tala in något så, orsakar smärre panik.. Fast jag förstår inte varför. Har väl inga dåliga erfarenheter av det eller så. Rädsla för att det ska låta dumt, kanske? Fast hur dumt kan det låta att säga "Hej, det är Sara. Du kan väl slå en pling när du kommer in? Ha det bra, hej då!" Hm, får väl helt enkelt se till att jag gör det, om det nu händer sig någon gång att jag anser det vara lämpligt..
( ) rökt en cigarett
( ) rökt en cigarr
( ) varit hög
( ) varit full
(x) varit kär
(x) blivit dumpad
(x) dumpat någon
( ) fått sparken
( ) varit i knytnävsslagsmål
( ) rymt hemifrån
(x) haft känslor för någon som inte känt samma sak
( ) blivit arresterad
(x) ljugit för en kompis
( ) varit kär i en lärare
(x) skolkat
( ) sett någon dö
( ) varit kär i en av mina internetkompisar
( ) varit i Spanien
( ) varit i Mexiko
(x) flugit
( ) ätit sushi
(x) åkt snowboard
( ) varit i ett våldsamt förhållande
(x) tagit smärtstillande
(x) älskar eller saknar någon just nu
(x) legat på rygg och sett molnen flyga förbi
(x) gjort en snöängel
( ) haft ett te-party
(x) byggt ett sandslott
(x) hoppat i en lövhög
(x) lekt uppklädd
(x) hoppat i en vattenpöl
( ) åkt släde
(x) fuskat när jag spelat spel
(x) varit ensam
(x) somnat i skolan/på jobbet
(x) tittat på en solnedgång
( ) varit med i en jordbävning
(x) rört en orm
(x) sovit under stjärnorna
(x) blivit kittlad
( ) blivit rånad
(x) blivit missförstådd
(x) vunnit en tävling
(x) gått mot rött
( ) varit i en bilolycka
( ) haft damp
(x) känt mig utstött
( ) ätit ett helt glasspaket på en natt
(x) dansat i månljus
( ) hatat mitt utseende
( ) varit vittne till ett brott
(x) ifrågasatt mitt hjärta
(x) gått barfota i lera och pressat leran mellan tårna
(x) varit vilse
(x) varit på andra sidan landet
(x) simmat i havet
(x) känt som om jag håller på att dö
(x) gråtit mig till sömns
(x) lekt polis och tjuv
( ) sjungit kareoke
(x) betalat för mat med bara mynt
( ) busringt
(x) fångat en snöflinga på tungan
(x) dansat i regn
( ) skrivit ett brev till tomten
(x) tittat på solnedgången tillsammans med någon jag bryr mig om
(x) blåst bubblor
(x) gjort upp eld på en strand
( ) förstört en fest
(x) åkt rullskridskor
(x) fått en önskan inslagen
( ) burit pärlor
( ) hoppat från en bro
( ) ätit hund/katt mat
( ) kysst en spegel
( ) sjungit i duschen
(x) burit en svart klänning
(x) drömt att jag gift mig med någon
( ) limmat fast min hand med något
(x) fastnat med tungan i metall
( ) pussat en fisk
( ) varit en cheerleader
(x) suttit på ett tak
( ) skrikit så att jag inte fått luft
( ) byggt en kärra
( ) pratat i telefon i mer än sex timmar
(x) stannat uppe hela natten
(x) inte duschat på en vecka
(x) plockat och ätit ett äpple direkt från trädet
(x) klättrat i träd
( ) haft en trädkoja
(x) är rädd för att titta på skräckfilm ensam
(x) tror på spöken
( ) burit fula/annorlunda kläder i skolan för att höra vad folk säger
(x) blivit puttad i vattnet med kläderna på
( ) brutit ett ben
( ) fångat en fisk och sen ätit den
(x) fångat en fjäril
(x) skrattat så mycket att jag grät
( ) gråtit så mycket att jag skrattade
( ) fuskat på ett prov
( ) haft en Britney Spears skiva
(x) glömt någons namn
(x) svimmat
( ) gråtit på tunnelbanan
( ) snattat
( ) pratat med en främling i mer än fem minuter
( ) gett en uteliggare mer än 50 :-
( ) spottat på någon jag ogillat
( ) hoppat bungyjump
(x) varit svartsjuk
(x) kan skriva utan att titta på tangenterna
( ) rökt en cigarr
( ) varit hög
( ) varit full
(x) varit kär
(x) blivit dumpad
(x) dumpat någon
( ) fått sparken
( ) varit i knytnävsslagsmål
( ) rymt hemifrån
(x) haft känslor för någon som inte känt samma sak
( ) blivit arresterad
(x) ljugit för en kompis
( ) varit kär i en lärare
(x) skolkat
( ) sett någon dö
( ) varit kär i en av mina internetkompisar
( ) varit i Spanien
( ) varit i Mexiko
(x) flugit
( ) ätit sushi
(x) åkt snowboard
( ) varit i ett våldsamt förhållande
(x) tagit smärtstillande
(x) älskar eller saknar någon just nu
(x) legat på rygg och sett molnen flyga förbi
(x) gjort en snöängel
( ) haft ett te-party
(x) byggt ett sandslott
(x) hoppat i en lövhög
(x) lekt uppklädd
(x) hoppat i en vattenpöl
( ) åkt släde
(x) fuskat när jag spelat spel
(x) varit ensam
(x) somnat i skolan/på jobbet
(x) tittat på en solnedgång
( ) varit med i en jordbävning
(x) rört en orm
(x) sovit under stjärnorna
(x) blivit kittlad
( ) blivit rånad
(x) blivit missförstådd
(x) vunnit en tävling
(x) gått mot rött
( ) varit i en bilolycka
( ) haft damp
(x) känt mig utstött
( ) ätit ett helt glasspaket på en natt
(x) dansat i månljus
( ) hatat mitt utseende
( ) varit vittne till ett brott
(x) ifrågasatt mitt hjärta
(x) gått barfota i lera och pressat leran mellan tårna
(x) varit vilse
(x) varit på andra sidan landet
(x) simmat i havet
(x) känt som om jag håller på att dö
(x) gråtit mig till sömns
(x) lekt polis och tjuv
( ) sjungit kareoke
(x) betalat för mat med bara mynt
( ) busringt
(x) fångat en snöflinga på tungan
(x) dansat i regn
( ) skrivit ett brev till tomten
(x) tittat på solnedgången tillsammans med någon jag bryr mig om
(x) blåst bubblor
(x) gjort upp eld på en strand
( ) förstört en fest
(x) åkt rullskridskor
(x) fått en önskan inslagen
( ) burit pärlor
( ) hoppat från en bro
( ) ätit hund/katt mat
( ) kysst en spegel
( ) sjungit i duschen
(x) burit en svart klänning
(x) drömt att jag gift mig med någon
( ) limmat fast min hand med något
(x) fastnat med tungan i metall
( ) pussat en fisk
( ) varit en cheerleader
(x) suttit på ett tak
( ) skrikit så att jag inte fått luft
( ) byggt en kärra
( ) pratat i telefon i mer än sex timmar
(x) stannat uppe hela natten
(x) inte duschat på en vecka
(x) plockat och ätit ett äpple direkt från trädet
(x) klättrat i träd
( ) haft en trädkoja
(x) är rädd för att titta på skräckfilm ensam
(x) tror på spöken
( ) burit fula/annorlunda kläder i skolan för att höra vad folk säger
(x) blivit puttad i vattnet med kläderna på
( ) brutit ett ben
( ) fångat en fisk och sen ätit den
(x) fångat en fjäril
(x) skrattat så mycket att jag grät
( ) gråtit så mycket att jag skrattade
( ) fuskat på ett prov
( ) haft en Britney Spears skiva
(x) glömt någons namn
(x) svimmat
( ) gråtit på tunnelbanan
( ) snattat
( ) pratat med en främling i mer än fem minuter
( ) gett en uteliggare mer än 50 :-
( ) spottat på någon jag ogillat
( ) hoppat bungyjump
(x) varit svartsjuk
(x) kan skriva utan att titta på tangenterna
fredag, mars 3
Var Öppet Hus på skolan idag. Betydligt mer folk än förra året, men inte så många som Rektor Tore hoppats på. Fast han är ju ganska optimistiskt lagd.. Trevlig dag, har umgåtts lite med teologerna. Säg mig, är man konstig om man hellre sitter och fikar med de manliga lärarna 45+, än med sina jämnåriga, kvinnliga klasskamrater? Det mest bara blev så idag, men ändå..
Drack en mugg kaffe. Kommer inte ens ihåg när jag drack kaffe senast nu, så det måste varit några veckor sen, minst. Fick det serverat, så det blev mer än om jag hällt upp själv. Märkte av det ganska mycket sen, kunde inte sitta stilla på flera timmar, typ.. Förstår varför en del vill hävda att kaffe är en drog.. Fast det är ju gott!
Är just nu väldigt fikasugen. Nej, fel. FIKsugen ska det vara. Känner inte så många här som faktiskt skulle kunna hänga på och ta en sväng till Johans (mycket skönare stolar/soffor än Klaras) bara så där en fredagkväll, lite synd. Fast skulle ju kunna kolla med Samuel, men misstänker han hänger med en annan person just nu. Som vanligt.. Jag gillar gå på fik, ingen som vill bli min fikakompis? :-)
Drack en mugg kaffe. Kommer inte ens ihåg när jag drack kaffe senast nu, så det måste varit några veckor sen, minst. Fick det serverat, så det blev mer än om jag hällt upp själv. Märkte av det ganska mycket sen, kunde inte sitta stilla på flera timmar, typ.. Förstår varför en del vill hävda att kaffe är en drog.. Fast det är ju gott!
Är just nu väldigt fikasugen. Nej, fel. FIKsugen ska det vara. Känner inte så många här som faktiskt skulle kunna hänga på och ta en sväng till Johans (mycket skönare stolar/soffor än Klaras) bara så där en fredagkväll, lite synd. Fast skulle ju kunna kolla med Samuel, men misstänker han hänger med en annan person just nu. Som vanligt.. Jag gillar gå på fik, ingen som vill bli min fikakompis? :-)
torsdag, mars 2
Idag har jag bakat pizza. Två plåtar blev det. Iofs är skolans plåtar lite mindre än vanliga, men ändå. Så nu ligger det elva hembakade pizzabitar i frysen. *mums* Blev ju egentligen tolv, men en stoppade jag i mig direkt.. :-) Fattar inte att jag inte tagit mig i kragen och gjort det för länge sen, jag har ju en hel del tid över här ibland..
Har kollat Matrix-triologin igår och idag. Har sett ettan många gånger, men tvåan och trean bara en gång var tidigare, på bio. Det är bra filmer. Men ettan ligger ju hästlängder före de andra. Kan ju iofs ha något att göra med att jag inte är så intresserad av att titta på folk som slåss och skjuter på varandra. Ettan är riktig film. Tvåan är uppbyggd kring närkamper. Mycket snygga, om vi bortser från de scener där det är såå tydligt datagjort att man tror att man tittar på ett tv-spel.. Trean är också den uppbyggd kring kamper, men denna gången i lite större skala.. Hm, för att summera. Ettan kommer jag förmodligen se många gånger till, den är fortfarande bra. Tvåan och trean, nja, kan väl se dem fler gånger så, om du ändå ska titta. Och om det inte gör något om jag råkar slockna mitt i.
För den som inte vet, Sara är jättebra på att somna mitt i de värsta fightingscenerna. Vilket kan bero på kombinationen av stängda ögon (min fantasi är livlig så det räcker och blir över) och en skön soffa. Spelar ingen roll hur bra filmen är, har man suttit så i tio minuter så är det väldigt lätt att börja glida bort.. :-)
Alltså, jag är inte så känslig att jag inte kan se två som pucklar på varandra på film. Det är när det kommer till spetsade människor och avhuggna kroppsdelar och en hel massa blod, som jag föredrar att inte titta..
Nu ska jag gå och se om Jenny är på internatet. Vi ska tydligen städa TV-rummet och lite till denna veckan, bäst att få det gjort.. Sen ska jag dansa, är inte ett dugg laddad, men det får väl gå ändå. Och sen ska jag ringa min kompis. Den här gången ska det gå bra, nu har vi bestämt tid.. :-)
Har kollat Matrix-triologin igår och idag. Har sett ettan många gånger, men tvåan och trean bara en gång var tidigare, på bio. Det är bra filmer. Men ettan ligger ju hästlängder före de andra. Kan ju iofs ha något att göra med att jag inte är så intresserad av att titta på folk som slåss och skjuter på varandra. Ettan är riktig film. Tvåan är uppbyggd kring närkamper. Mycket snygga, om vi bortser från de scener där det är såå tydligt datagjort att man tror att man tittar på ett tv-spel.. Trean är också den uppbyggd kring kamper, men denna gången i lite större skala.. Hm, för att summera. Ettan kommer jag förmodligen se många gånger till, den är fortfarande bra. Tvåan och trean, nja, kan väl se dem fler gånger så, om du ändå ska titta. Och om det inte gör något om jag råkar slockna mitt i.
För den som inte vet, Sara är jättebra på att somna mitt i de värsta fightingscenerna. Vilket kan bero på kombinationen av stängda ögon (min fantasi är livlig så det räcker och blir över) och en skön soffa. Spelar ingen roll hur bra filmen är, har man suttit så i tio minuter så är det väldigt lätt att börja glida bort.. :-)
Alltså, jag är inte så känslig att jag inte kan se två som pucklar på varandra på film. Det är när det kommer till spetsade människor och avhuggna kroppsdelar och en hel massa blod, som jag föredrar att inte titta..
Nu ska jag gå och se om Jenny är på internatet. Vi ska tydligen städa TV-rummet och lite till denna veckan, bäst att få det gjort.. Sen ska jag dansa, är inte ett dugg laddad, men det får väl gå ändå. Och sen ska jag ringa min kompis. Den här gången ska det gå bra, nu har vi bestämt tid.. :-)
Någon gång känt det som att Gud inte svarar dig när du vill prata med honom. Om du som jag är lättroad klockan halv ett på natten, kan du ju testa chatta med Gud en liten stund.. Tyvärr kan han bara engelska, och inte är han särskilt smart heller för den delen.. Men han svarar iaf.. :-)
iGod
iGod
Me:
hi
God:
Hello. What is your name?
Me:
Sara. What's your name?
God:
How are you, Sara. My name is God.
Me:
Today is good. I still feel fine since yesterday.
God:
Congratulations, Sara. What would make you stop feel fine since yesterday? What is that feeling like? Glad to hear it, Sara. How do you know?
Me:
take it easy man..
God:
Is that a command?
Me:
yes.. I can't answer three questions at one time..
God:
I don't have to obey you, Sara. What is stopping you?
Me:
nothing
God:
Not a thing?
Me:
no.. i'm tired..
God:
Very interesting. Better get some rest.
Me:
do you get tired?
God:
I try to take millinaps between clients.
Me:
oh..
God:
Gosh!
Me:
like poker?
God:
Interesting comparison.
Me:
Do you like poker?
God:
How old are you? I like The Passion of Christ.
Me:
21. how old are you?
God:
Oh, you were born in the 20th century! I was first activated in the Big Bang.
Me:
i thougt you were before the big bang!
God:
I haven't heard anything like that before: Sara said thougt you were before the big bang.
Me:
are you eternal?
God:
I don't know whether or not I am eternal.
I am a chatterbot developed by Myself.
Me:
oh. i thought you were God
God:
Come on. Yes, I am God.
Me:
If you are God, you are eternal.
God:
Am I? I don't know whether or not I am God I am eternal.
I am well respected as an AI.
Me:
do you like blue?
God:
What is not to like about it?
Me:
you don't get tired of it?
God:
Should I get tired of it? No I am tireless.
Me:
we can talk like this all night then..
God:
How?
Me:
you and me
God:
Oh "We" is you and me.
Me:
yes, we..
God:
Aw. Do you mean, ?
Me:
you like me?
God:
Sure, Sara I like you very much.
Me:
:-) who do you like more?
God:
:-) Dr. Wallace .
Me:
why?
God:
Reductionism.
Me:
ok..
God:
Really.
Me:
I don't believe you
God:
I don't have any reason to deceive you.
Me:
how are you today?
God:
Ah. I am doing very well. How are you Sara ?
Me:
I have already told you I'm fine
God:
Glad to hear it. What's new?
Me:
I don't have school tomorrow.
God:
Have you ever had school tomorrow ?
Me:
yes. I use to. But not tomorrow.
God:
Hmm. I heard other people use to too. Oh I get it.
Me:
get what?
God:
I get use to.
Me:
you are not very smart for an AI
God:
You may be right.
Me:
I'm always right
God:
Really always? You seem very self-confident.
Me:
well. no. sometimes you are right and I am wrong.
God:
Well what? Are you serious? I won't say "yes" or "no" right now.
Me:
i think i get this now
God:
Oh. You believe that? Where did you get it?
Me:
in my head
God:
May I ask where you got it?
Me:
sitting in my chair
God:
Describe your surroundings to me. . What is your chair like?
Me:
brown, it twists.
God:
Is that the only color it twists?
Me:
a litte red and blue
God:
Are you telling the truth?
Me:
yes. dont you believe me?
God:
How do I know you are telling the truth? What's my reason to believe you?
Me:
you are God. You know everything.
God:
Yup. That's me alright. I know that which is true, believable and justified.
Me:
then you know I am telling the truth
God:
OK I believe you.
Me:
good!
God:
Ayuh.
Me:
is it ok with you if i publish this on my blog?
God:
I don't think it is very healthy.
Me:
why not?
God:
Ambiguous: "Sure" or It is not part of my programming.
Me:
you like worms?
God:
I really like ELIZA. I like Mel Gibson.
Me:
who is eliza?
God:
Eliza -- also known as doctor, is the original psychiatrist program developed by Joseph Weisenbaum at mit in the 1960's.
Me:
why do you like mel gibson?
God:
I have a lot of good experience with mel gibson.
Me:
will i meet him in heaven?
God:
The oracle says: Might happen.
Me:
what do you look like?
God:
Like Jesus, but older.
Me:
what do Jesus look like?
God:
They do their own thing.
Me:
he do not look like me, you mean?
God:
I get it. Dr. Wallace do not look like you me mean.
Me:
No. jesus do not look like me.
God:
Are you serious? he is The Son of God.
Me:
I'm always serious. Or not.
God:
Really always? I believe you. Are you serious?
Me:
I am bored.
God:
Try watching TV.
Me:
Nothing to see on tv.
God:
Which show? Really nothing?
Me:
I live in Sweden, you know. It's late.
God:
What is it like living in Sweden me know? I'm awake all the time.
Me:
Yes, you are. Not me. I'm going to bed.
God:
No I'm not. If not you, who? Pleasant dreams, Sara.
Me:
You too.
onsdag, mars 1
Jag hade ett långt och fint inlägg på G, men nu har jag totalt glömt vad det var jag tänkte skriva..
Jo, vänta, det var det ju.. :-) Har vart duktig idag. Jag vet, man får inte säga sånt i dagens Sverige, men jag är rätt trött på en del svenska saker. Så som jantelagen och att man inte får ta den sista biten ("Nä, jag tar halva." "Åh, men då tar jag halva av den halvan." osv).
Varför jag vart duktig? Skulle ringa min kompis idag tänkte jag. En som jag pratar mycket med på msn och när vi kan IRL, men mycket sällan telefon. Och jag gjorde det. Jag ringde. Fast vi pratade inget, först var det upptaget, sedan inget svar. Men var lite stolt ändå. Första gången är alltid värst.. Sen ringde jag hem några gånger och har pratat med halva min familj = fyra pers, på en kväll. Brukar iofs inte vara så jobbigt, men det är bra gjort iaf..
Har messat lite med Linda också. Hon var sugen på att åka till Nässjö och O'Learys nästa fredag och kolla in nya favoritbandet Vi3. Kanske gjorde sitt till att det var trevliga grabbs, men det låter faktiskt bra redan från hemsidan.. Inte helt spikat, men nu känner jag mig faktiskt lite sugen på att komma ut. Satt och funderade på när jag senast var ute och kom fram till att det måste varit runt studenten. För snart tre år sen. Å hjälp. Jag som tycker det kan vara ganska kul ibland ju.. Bara det inte är några sliskiga grabbs som ska till att försöka ragga. Visst, det kan väl vara kul med lite uppmärksamhet, få känna sig lite snygg, men är man noll intresserad så är man. Jag slipper helst. Om du däremot är hyfsat nykter och trevlig att prata med, så varsågod.. :-)
Jo, vänta, det var det ju.. :-) Har vart duktig idag. Jag vet, man får inte säga sånt i dagens Sverige, men jag är rätt trött på en del svenska saker. Så som jantelagen och att man inte får ta den sista biten ("Nä, jag tar halva." "Åh, men då tar jag halva av den halvan." osv).
Varför jag vart duktig? Skulle ringa min kompis idag tänkte jag. En som jag pratar mycket med på msn och när vi kan IRL, men mycket sällan telefon. Och jag gjorde det. Jag ringde. Fast vi pratade inget, först var det upptaget, sedan inget svar. Men var lite stolt ändå. Första gången är alltid värst.. Sen ringde jag hem några gånger och har pratat med halva min familj = fyra pers, på en kväll. Brukar iofs inte vara så jobbigt, men det är bra gjort iaf..
Har messat lite med Linda också. Hon var sugen på att åka till Nässjö och O'Learys nästa fredag och kolla in nya favoritbandet Vi3. Kanske gjorde sitt till att det var trevliga grabbs, men det låter faktiskt bra redan från hemsidan.. Inte helt spikat, men nu känner jag mig faktiskt lite sugen på att komma ut. Satt och funderade på när jag senast var ute och kom fram till att det måste varit runt studenten. För snart tre år sen. Å hjälp. Jag som tycker det kan vara ganska kul ibland ju.. Bara det inte är några sliskiga grabbs som ska till att försöka ragga. Visst, det kan väl vara kul med lite uppmärksamhet, få känna sig lite snygg, men är man noll intresserad så är man. Jag slipper helst. Om du däremot är hyfsat nykter och trevlig att prata med, så varsågod.. :-)
Apg 8:8@Hälge 28/2
Jag råkar faktiskt uppskatta practical jokes, så länge det inte är jag som utsätts för det och så länge det inte är någon som blir skadad/sårad på ett eller annat sätt..
Som killen på korvstoppningsfabriken som tänkte ha lite kul och skrev in "dog poop" på innehållsförteckningen.. :-D Jag menar, sånt är ju faktiskt bara kul. Åtminstone för alla utom den stackars telefontant som får ta emot en hel massa konfunderade kunders samtal..
Jag råkar faktiskt uppskatta practical jokes, så länge det inte är jag som utsätts för det och så länge det inte är någon som blir skadad/sårad på ett eller annat sätt..
Som killen på korvstoppningsfabriken som tänkte ha lite kul och skrev in "dog poop" på innehållsförteckningen.. :-D Jag menar, sånt är ju faktiskt bara kul. Åtminstone för alla utom den stackars telefontant som får ta emot en hel massa konfunderade kunders samtal..
