lördag, december 17
Det finns en särskild sorts film, som jag är förtjust i. Vet inte vad man ska kalla dem egentligen. Men de försöker beskriva det obeskrivbara. Och åtminstone de två jag sett och blivit förälskad i, har lyckats ganska bra. Båda är barnfilmer. Funderar på varför. Försöker komma på en film gjord för vuxna som är likadan, men kommer inte på någon. Har vuxna glömt bort det? Tror inte det, inte alla iaf. Båda filmerna är baserade på böcker. Iofs skriva för barn, men av vuxna. Och de som skrev dessa böcker måste ändå känt lite som jag..
Vad är det för sorts film då? Det är lite känslosamma filmer. Det allra viktigaste är egentligen inte händelserna, utan känslan som förmedlas. De som gjort de här filmerna har lyckats bättre med att ge uttryck för min känslor, än vad jag själv gör. Tror man lär sig förstå mig ganska mycket, bara genom att se dessa filmer. De är sagor, men de fångar något särskilt. Något som är svårt att greppa, nästan lite mystiskt. Får man citera slutklämmen i en film? Hoppas det, annars får ni väl bli lite arga på mig. Båda filmerna har nämligen bra slut, sammanfattar mycket.. Så varsågod..
The Secret Garden
Mary:
The spell was broken. My uncle learned to laugh, and I learned to cry. The secret garden is always open now. Open, and awake, and alive. If you look the right way, you can see that the whole world is a garden.
Tuck Everlasting
Narrator:
Tuck said it to Winnie the summer she turned 15: Do not fear death, but rather the unlived life. You don't have to live forever. You just have to live. And she did.
[ Hem ]
Kommentarer till Film
