tisdag, november 29
Tyckte jag mådde bra idag, men tydligen gör jag inte det. Fast att jag tror det. Är med i skolans studentråd (ett litet sådant, skolan är ju inte så stor..) och idag började vi prata om det här med liten julpresent till lärarna. Blir väl någon form av växt/blomma/arrangemang som vanligt. Men någon måste hämta detta också. Ordföranden konstaterar att jag har ju bil. Nu, några timmar senare, fattar jag inte vad jag höll på med, klart jag skulle kunna göra det. Men då gick det inte.
Det låste sig helt totalt. Kröp ihop så mycket jag vågade, fingrade envist på halsbandet, började kallsvettas. Mumlade fram något om att "nja... jo, har ju bil.." Ordföranden berättar då att jag behöver inte göra allt, hon kollar upp hur många lärare det är och beställer vad det nu än blir. Allt jag behöver göra är att om några veckor åka till affären, som är jättelätt att hitta, hämta det hon beställt och köra tillbaka till skolan. Men det hjälpte inte. Det var totalt stopp i hjärnan, kunde inte ens tänka. Slutade med att sekreteraren villigt tog på sig hela uppgiften..
Ok, det är inte första gången det händer, men när det hänt tidigare har jag ändå varit lite förberedd innan. Den här gången slog det till som en blixt från klar himmel. Nästan bokstavligt. Och jag fattar inte varför. Jag må känna mig osäker med helt obekanta människor ibland, men hallå, hämta några blommor?!?
[ Hem ]
Kommentarer till Katten också..
