tisdag, februari 21
När jag kom upp till skolan igår, så var det fullt på internatets parkering. Så jag ställde bilen på gräsmattan utanför mitt fönster, som jag brukar göra när det inte finns plats där de egentligen ska stå. Skrapa en liten aning när jag drog över den lilla snövallen som blivit av plogningen, men tänkte inte närmare på det.
Ikväll så skulle jag ta bilen in till stan och ett lägersammanträde. Trodde jag. Kollade och såg att det nog var smidigast köra framåt och slippa backa över vallen. Men det ville inte bilen. Nähä, tänkte jag, la i backen och drog fullt bakåt. Jag kom ju över igår, så det borde ju inte vara några problem idag.
Trodde jag.
Det tar tvärstopp, blir typ hängande på vallen och kommer varken fram eller bak. Suck. Letar upp Erik och Christer, två snälla unga män i närheten, som direkt tar itu med uppgiften att få loss min lilla Corolla. Christer hämtar snöskyffeln och ska till att försöka få bort snövallen som är någonstans under bilen och verkar stanna upp allt. Det går inte så bra. För mitt i snövallen hittar han en..
...stubbe!
Jag har bott här i ett och ett halvt år! Jag borde verkligen veta att det är en stubbe just där. Men inte. Så igår hade jag lyckats pricka in den här stubben precis och tagit mig över. Idag gick det alltså inte lika fint. Vad göra??
Efter 40 min och en hel massa trixande med plank, tegelstenar och domkraft (förresten, pappa, vi hittade inte någon vev till den i min bil?!?) så lyckades de iaf se till att jag kunde köra iväg. Finns ju inte så mycket att säga mer än ett jättestort TACK! Kom lite sent till sammanträdet, men det gick bra ändå. Köpte en twistpåse på pressbyrån på vägen hem sen åt dem, men borde kanske bakat kladdkaka eller nåt istället. Tur det finns snälla män/killar/grabbar som kan fixa sånt här, när jag bara står som ett fån och inte har en aning om vad man bör göra.. Hade jag vart hemma hade jag ju bara ropat på pappa.. :-)
Ikväll så skulle jag ta bilen in till stan och ett lägersammanträde. Trodde jag. Kollade och såg att det nog var smidigast köra framåt och slippa backa över vallen. Men det ville inte bilen. Nähä, tänkte jag, la i backen och drog fullt bakåt. Jag kom ju över igår, så det borde ju inte vara några problem idag.
Trodde jag.
Det tar tvärstopp, blir typ hängande på vallen och kommer varken fram eller bak. Suck. Letar upp Erik och Christer, två snälla unga män i närheten, som direkt tar itu med uppgiften att få loss min lilla Corolla. Christer hämtar snöskyffeln och ska till att försöka få bort snövallen som är någonstans under bilen och verkar stanna upp allt. Det går inte så bra. För mitt i snövallen hittar han en..
...stubbe!
Jag har bott här i ett och ett halvt år! Jag borde verkligen veta att det är en stubbe just där. Men inte. Så igår hade jag lyckats pricka in den här stubben precis och tagit mig över. Idag gick det alltså inte lika fint. Vad göra??
Efter 40 min och en hel massa trixande med plank, tegelstenar och domkraft (förresten, pappa, vi hittade inte någon vev till den i min bil?!?) så lyckades de iaf se till att jag kunde köra iväg. Finns ju inte så mycket att säga mer än ett jättestort TACK! Kom lite sent till sammanträdet, men det gick bra ändå. Köpte en twistpåse på pressbyrån på vägen hem sen åt dem, men borde kanske bakat kladdkaka eller nåt istället. Tur det finns snälla män/killar/grabbar som kan fixa sånt här, när jag bara står som ett fån och inte har en aning om vad man bör göra.. Hade jag vart hemma hade jag ju bara ropat på pappa.. :-)
[ Hem ]
Kommentarer till Dagens Äventyr
